Förlåt mig, för att jag inte har uppdaterat!
Tequila fick komma hem på fredag kväll, om än med restriktioner.
Båda hundarna äter fortfarande antibiotika och kommer att göra så i ca två veckor till.
"Okänd virussmitta", där Cheyenne utvecklade en akut lunginflammation. Tequilas höga temp satte henne i chock och sedan visade hennes ytterligare blodprover att hon även har borrelia!
Ja, allt på en gång heter det va?
Under helgen som var så började jag slappna av lite när jag märkte att febern höll sig nere på båda hundarna och Tequila faktiskt åt lite.
Och någonstans där kom det där bakslaget som slår till när man varit stressad för länge. Eftersom jag knappt varken åt eller sov på en vecka så är det kanske inte så konstigt.
Depression Light var förnamnet och jag gjorde nog en liten sväng in i väggen under början på den här veckan.
Ställde mig på vågen i morse och har på en vecka tappat drygt två kilo.
Visst har jag att ta utav, men jag vill inte att det ska försvinna pga svält. Jag är ju en sund människa i grund och botten.
Sen så råkar det vara så att en olycka sällan kommer ensam.
Det var inte "bara" det att hundarna blev sjuka.
Just nu sitter jag i en kärv personlig situation där jag måste göra ett val som är fruktansvärt jobbigt hur jag än väljer.
Pest eller kolera.
Jag ställer frågan åter ut i universum: När får jag vara glad och lycklig egentligen?
Tur i alla fall att hundarna kryar på sig. Det var inte utan att man blev väldigt orolig ett tag. Dom fina hundarna!
SvaraRaderaSynd att du istället mår dåligt och frågan när du får vara glad och lycklig är ju svårt att svara ¨på. Det är inte tiden att vara lycklig i mörkaste vintern, vem är väl det. Vi får hoppas på en bättre tid när ljuset återkommer.
Jag hoppas att fyrbentingarna fortsätter med sitt tillfrisknande och att även du får må lite bra! Kram.
SvaraRadera