Såg igår att Mysan, en av katterna, har svårt att kissa.
Hon sitter läääänge på lådan eller ute, och efterlämnar endast en fläck stor som en femtioöring.
Det har inte gått så långt att hon skriker eller kissar blod, och det är bra för då kan vi förhoppningsvis lösa det själva.
Mysans syster Kennedy hade början till besvär med urinsten för ett par år sedan, och jag såg framför mig hur pengarna skulle fladdra iväg till veterinären när jag kom in med en oförsäkrad katt... Tänkte ringa dagen efter, för de hade stängt för kvällen.
Tror att jag hade varit och tränat på morgonen efter jobbet, när jag åkte in på Hund- och Kattspecialisten i Karlstad innan jag skulle hem och ringa. Tänkte köpa med lite goda ben till hundarna.
De är alltid så himla trevliga och pratglada, och jag berättade om Kennedy hemma och beklagade mig lite över dyra veterinärkostnader.
En i personalen föder upp raskatter, så hon försvann för ett ögonblick och kom snart tillbaka med en mindre säck foder.
"Pröva det här, och se om det hjälper. Det är också dyrt, men det blir dyrare för dig att åka in till vetten och ta bort urinstenar..."
Det var dyrt, men det hjälpte jättebra!
Så därför tänker jag ge det till Mysan och hoppas på att hon blir bättre snart också. Så nu ska vi snart åka iväg och handla, för ju förr hon börjar få det, desto bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar