Ruskigt värre

Vilken skum helg det blev. Fredagen känner ni ju till det mesta om redan, och lördagen blev om möjligt ännu lugnare.
Jag tänkte vila lite på sofflocket så att jag skulle vara pigg och glad lagom till alla halvdana lördagsprogram på TV:n.
Jag drog filten om mig vid 17.00-snåret, samtidigt som jag hörde de skräniga rösterna från dumburken. Sen sov jag djupt. Och länge.

Det kändes ju inte så skumt att vakna upp och allt var kolsvart runt omkring mig. Jag menar, det är ju ändå höst. TV:n hade slagit av och jag knäppte på.
Öööh..?
Efter att ha zappat runt lite insåg jag att klockan nog hade sprungit om mig denna kväll. För inte visar de väl CSI istället för barnprogram? Nej, det gör de inte.
När ögonen öppnat sig hyfsat, satte jag mig upp och linkade ut i köket. Där kom verkligheten i kapp mig. Väggklockan visade 21.50.
Men men, allt går i repris och jag hade en grymt skön sovtid där på soffan. Varför gråta över saker som som kommer åter?

Men under söndagen blev det jobbigt, för jag insåg att alla tre program jag hade tänkt kika på började på exakt samma tid.
Så jag började på det roligaste och kollade på Biggest Loser fram till första reklamen. Hann sedan se Amy Diamonds kör sjunga en gammal Katrina & the Waves-låt i Körslaget innan 4:an körde sin reklam och då zappade jag över till 1:an för att skumma lite på premiärprogrammet av Dansbandskampen.

Jag är ju ingen dansbandsmänniska över huvudtaget och jag såg nästan inget av programmet förra gången. Men jag ger gärna en extra chans innan jag drar ett streck över något, så jag gick in i det med öppna sinnen och ro i själen.
Tyvärr lyckades jag tajma chansen till dansbandet "Von Hofstenz" framträdande...
Med rysningar(inga bra sådana), kräkreflexer och allmänna obehagskänslor, lämnade jag snabbt kanalen efter att ha sett några sekunder på ren tortyr och satt sedan och försökte bita av mig naglarna samtidigt som jag resten av tiden tittade på trygga Biggest Loser.

Aldrig mer! Nu drar jag härmed ett långt och tydligt streck över allt vad Dansbandskampen heter.
Ska ta upp det med min kurator nästa gång, så jag kanske hämtar mig ifrån denna ångest som helt uppslukat mig.
Alla ni någon gång hör namnet "Von Hofstenz" i dansbandssammanhang - spring för era liv!