Ibland så undrar man varför.
Varför just vissa ska råka ut för de där olycksbådande olyckorna?
Varför vissa klarar sig med bara skrubbsår och varför vissa försvinner bort i ett andetag?
Natt till lördag den 31 maj så hände just en sådan där olycka som ställer frågetecknet.
Varför?
Varför just en 18-årig tjej, full av livsglädje och iver för livet, ska behöva sätta livet till i en jäkla olycka?
När jag läste att en 18-årig kvinna dött i en bilolycka strax norr om min hemort natt till lördag i tidningen, så kom det genast upp ett namn i mitt huvud.
Men det finns ju så många 18-åringar, och varför skulle det vara just hon? Det behöver ju inte ens vara någon ifrån hemorten där det hände.
Men idag fick jag svar på mina intuitiva farhågor.
Grannen bekräftade det jag anat sedan rubriken i text-tv.
Det var just exakt den person vars namn jag genast tänkt på.
På eftermiddagen åkte vi sakta emot Karlstad för att grilla hos svågern, men jag kände allt annat än roande skojfriskhet på vägen dit eller under tiden vi satt där.
Jag satt bara och tänkte på hennes glada uppsåt, hennes varma leende, hennes underbara ungdomlighet och hennes varma hjärta.
Och alla dessa OM.
Jag kan bara tänka mig vad hennes familj och närmaste går igenom nu, alla om, alla VARFÖR?.
Det finns inga ord som kan förklara, inte heller någon klocka att dra tillbaka.
Allt har redan hänt, det som inte fick hända hände.
Den 31 maj, 2008 gick du bort.
Hoppas att du finner ro och frid vart än du befinner dig.
Jag tänker på dig Malin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar