Blåst eller låsning?

Läste i tidningen tisdagmorgon under mitt horoskop att det skulle bli en bra och positiv dag.
Den började med en jäkla massa regn.
Det är inte helt lätt att motivera kroppen när den är väderkänslig, men jag lyckades maka mig ut i surduschen med vovven i morse ändå.

Sista finputsen på lägenheten var dagens mål därefter, och efter tre timmars städning(vad var det jag gjorde mer än att sura och gnälla?), satt vi således i bilen på väg in till stan. Jag hade tid till reumatologen.
Den gode doktorn började besöket med att erkänna sina fel och brister. Jaha..?
Därpå följde en lång sammanhängande story om att han faktiskt inte var bäst i Sverige på sjukdomen. Nehej..?
Varpå han fortsatte med att gå igenom Sveriges reumatikerläkare på landets alla sjukhus och kom till slut fram till att det nog fanns en bättre än han själv. I Uppsala för att vara exakt. Håpp..?

-Så jag remitterar dig dit. Men bara för en second opinion. Jag kan ju det här vet du.

Skojar han med mig? Först erkänner han sina fel och brister, men är ändå i världsklass i slutändan. En liten låsning kanske?
Nåväl, jag tackar och tar emot för all hjälp jag kan få. Om nu reumatologerna i Uppsala kan få mig i toppform igen, så är jag den siste att tacka nej. Och så får jag ju en liten roadtripp på kuppen också.

Tillbaka till lägenheten på kvällen, nu skulle helvetet besiktas utav marsianerna som köpt hyreshusen, och som till råga på allt ska flytta in i vårt tidigare hem.
Vi fick bakläxa på fönsterputs.
Att sedan flera fönster är ihopmålade, ihopskruvade eller bara inte går att öppna spelade ingen roll. Ej heller att fönsterkittet yrde runt över hela glaset varje gång man råkade komma i närheten av kanterna.
Hade inte solfanskapet lyst in som genom en flugsmälla på vartenda fönster under besiktningen, så hade det nog gått vägen. Jag menar, det regnade hela dagen ändå fram till timmen innan det var guidad tur i lyan.
Men resten var, tack och lov, utan anmärkning.

Men med tanke på alla de som hjälpte till att städa och hur länge de gjorde det, så känner man sig ändå ganska blåst på konfekten.
Vi som hade köpt lite godis och tänkte fira att vi var av med helvetet och kunde se fram emot bättre tider. Nu får vi avvakta, och putsa fönster som inte vill låta sig putsas istället.
Herrehjälp vad trött jag är på allt...