Tunga dagar

Det har varit tungt ett par dagar.
Regnet har vräkt ned och mina leder har protesterat. Tänker inte utveckla det mer, de flesta av er vet ju ändå att hur det är.

Efter sista hundutställningen så gick vår bil sönder. Säkert något otroligt simpelt fel eller så är det något som kommer att kosta skjortan, men den går inte att köra varken framåt eller bakåt.
Vi hade lite tur, för svärföräldrarna har nyligen köpt en ny bil men inte hunnit sälja sin gamla, så den har vi nu fått låna.
Och det var verkligen tur i oturen, för idag fick sambon veta att han inte får jobba hemifrån längre och måste därför pendla 1,5 timme per dag till sitt jobb igen.

Ytterligare ett bakslag i vardagen.
Inte nog med att vi inte längre sparar in 70 liter bensin i månaden, sambon kommer att må sämre med sitt arbete som han redan har det jobbigt med, och jag - som vant mig vid att ha sambon närvarande - kommer att få försöka styra upp vardagen för att klara mig själv under långa dagar.
Jag kan bara hoppas på att de dåliga dagarna inte blir så många, och att det inte kommer att ske oförutsedda saker.

Mest orolig är jag dock för sambon, som redan mår så otroligt dåligt på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter, att jag är väldigt rädd för att det ska komma ett stort bakslag och att han ska bli sjukskriven igen.
Vi har därför suttit hela kvällen med att titta efter passande jobb i vårt område, och han har skickat spontanansökningar till olika företag.
Men det är inte lätt idag.
Finns nästan inga jobb att söka, och de som finns är deltidsjobb, tillfälliga jobb, extrajobb och oftast är de likvärda i arbetsuppgifter med de han har idag.

Om vi ska klara oss ekonomiskt så måste han endera jobba heltid så länge jag är sjuk, eller så måste jag bli frisk och kunna jobba mina 82,5% igen för att han skulle kunna studera eller ta en deltidsanställning.
"Välfärds-Sverige" my ass!

Jag kan bara hoppas att sambon hittar ett nytt jobb snarast och att det inte är så allvarligt ställt med bilen. Men en olycka kommer ju sällan ensam, så risken är väl att oturen fortsätter ett tag till...