Efter nästan 1,5 månad på vandring, blev Lucy idag iakttagen av en sommarstugegäst som genast ringde oss.
Vi letade och ropade i nästan fyra timmar fram till eftermiddagen, sen var vi tvungna att pausa (jag hade dock lämnat in för längesen).
Vid 19.30 ikväll ringer de igen och säger att hon kommit tillbaks och när Lucy hörde sambons röst, vågade hon sig fram såpass att han fick tag i henne!
Nu vilar hon ut, fortfarande instängd i kattburen.
Hon verkar ha blivit ganska skygg och förvildad under sin tid borta, så nu blir det väl som att starta om på nytt igen.
Men det gör inget, för nu behöver vi inte oroa oss över vart hon är eller vad som kan ha hänt henne längre.
Vi är i allafall otroligt glada över att ha fått hem henne igen!
Vi letade och ropade i nästan fyra timmar fram till eftermiddagen, sen var vi tvungna att pausa (jag hade dock lämnat in för längesen).
Vid 19.30 ikväll ringer de igen och säger att hon kommit tillbaks och när Lucy hörde sambons röst, vågade hon sig fram såpass att han fick tag i henne!
Nu vilar hon ut, fortfarande instängd i kattburen.
Hon verkar ha blivit ganska skygg och förvildad under sin tid borta, så nu blir det väl som att starta om på nytt igen.
Men det gör inget, för nu behöver vi inte oroa oss över vart hon är eller vad som kan ha hänt henne längre.
Vi är i allafall otroligt glada över att ha fått hem henne igen!
Å så skönt. Det värsta är att inte veta.
SvaraRaderaGud så skönt för er att hon är hemma igen!
SvaraRaderaHallå!! Jag blev så glad för er skull när jag läste att Lucy har kommit hem igen =)) ha det gott, Liselott
SvaraRaderaVisste väl att hon skulle komma hem :) eller jag hoppades iallafall på det, så härligt!
SvaraRadera