I två dagar har jag läst mig till att det ska snöa idag.
Sen igår kväll känner jag att något är på gång i kroppen. Tårna och fingrarna värker så mycket att jag skulle vilja hugga av dem med en yxa. Eller tror att de självmant är på väg att trilla av.
Jag kan inte förklara smärtan riktigt, men den är intensiv. Huggande och brännande.
Lederna känns nästan som att de sitter i kläm.
Tänk att ni klämmer fingret riktigt sakta i en dörr, så hårt tills den inte går att stängas igen mer. Sen sitter ni där som i ett skruvstäd. Vad ni än gör, hur många som försöker dra loss ert finger, hur mycket smärtstillande du proppar i dig, det slutar inte göra ont.
Det är nog den bästa beskrivning jag kan ge idag.
Men i allafall, snöstorm och snökaos i de sydligare breddgraderna borde betyda att vi åtminstone får några flingor! Oavsett den ökande smärtan, så ser jag fram emot det vita.
Jag längtar efter ett snötäcke som vackert ska lägga sig utanför husknuten. Jag väntar ihärdigt och spelar julmusik varje morgon. Det känns liksom mest juligt på mornarna än så länge.
Kvällarna som är mörka redan strax efter klockan fyra på eftermiddagarna, inbjuder till att tända ljus i massor. Man skulle kunna tro att någon äter värmeljus här hemma så här års...
(Pennor och strumpor har vi dock gott om! :))
Den fina lyktan vi köpte på julmarknaden förra året, har fått en centralplats i vardagsrummet och står där och lyser så vackert varje kväll.
Vi hade ju tänkt att ha den ute, men jag tycker så mycket om den att den har fått sin plats inomhus istället!
Med mörkret som ett brev på posten, har jag också kommit till insikt att vi inte har så mycket belysning. Speciellt just i vardagsrummet.
Och just därför målade vi förstås just det rummet i en mörk, brun färg...
Det är lätt att vara efterklok, men man kan ju köpa lampor också. "Om vi hade pengar, tralalalalalalala..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar