Har nyss kommit hem ifrån minnesgudstjänst i hemkyrkan.
Jag är inte kristen eller troende på något sätt, men på allhelgona går jag gärna in och sätter mig en timme.
Lyssnar på den vackra musiken, ser på alla ljus som lyser och lyssnar inåt.
Tänker och minns.
Och den dåliga tron till trots, så önskar sig en liten längtansbön om egna barn ut bland de andras gråt och sorg av sina egna.
Det skadar ju inte i alla fall att be en bön då och då även om man inte är så väldigt religiös och friden och ron i kyrkan kan man gott ta till sig i den här jäktiga tiden. Speciellt den här mörka tiden behöver man minsann lite tröst och lite ljus Kram på dig.
SvaraRadera