Första Advent

Inte en stake, inte en stjärna.
Advent får vänta lite på sig i vårt hem i år.

Har åkt på något fuffens och ligger i hög feber medan ledvärk springer runt i hela kroppen. Titt som tätt måste jag in på toaletten och göra prekära behov också.
Vad är det för skit jag drabbats av egentligen?

Så som jag frös natt till lördag, jag har nog inte ens frusit hälften så mycket tidigare. Jag kunde inte prata, skakade som en jordbävning och krampade i händerna.
Sambon ville ringa ambulans!

Satt i badkaret och hade på så varmt vatten att jag borde ha bränt mig, men det gjorde ingen skillnad. Till slut tog febernedsättande tabletterna något och sambon bäddade in mig i sin morgonrock, dubbeltäcket och ett duntäcke i sängen. Sen svartnade allt.

Jag mår bättre nu, men är helt orkeslös. Det känns som om kroppen inte vill lyda och febern vill inte gå ned.
Det är mitt i natten denna första Advent, men jag ligger i mörkret och har myrkrypningar deluxe i båda benen. Och ont. Det gör ont i lederna.

Försöker få tiden att gå genom att skriva lite. Har lite ångest över att ingen Adventsbelysning hittat upp, men som tur är kommer det både en andra, en tredje och en fjärde Advent att lysa upp.
Det hinns med. Nu vill jag bara bli frisk.