Spyor - inte bara för människoföräldrar

Så sent som igår morse vaknade jag utav att lillfisan till hund stod och hulkade i trappan.
Ett dagen-efter-besked för att hon inte åt sin frukost dagen innan och det retade hennes känsliga mage.
Sa till sambon i virrvarret av täcken vad som skedde, men han fortsatte sova.

Tänkte själv lätta på trycket, innan det var dags att krypa nedför trappan med hushållspapper i högsta hugg.
Hinner knappt in på toaletten, för att där få mötas av en kaskadspya gjord av katt längs med golvet, och över hela badrumsmattan. Dagens första toapapper gick därmed till tork av golv och matta.

Halkade sedan i gallan i trappan, men hade turen att inte ha satt på mig strumpor än. =Sparad tvätt!
Ropade "Hjälp!" till sambon, som vände sig om i sängen(lät det som).
Halv rulle hushållspapper går åt till alla åtta trappsteg med hundspya.

Väl nere - hundarna ska ut och kissa, medan jag tappert kämpar för att komma överens med kattlådor och dess innehåll.
Skrek till gubbfan där uppe att för i helvete komma och hjälpa till innan jag tar livet av mig med en matsked och att klockan var halv två.(vilket var en liiiten vit lögn, visarna pekade på kvart över åtta...)
Sambon grymtade svagt och lyste vidare med sin frånvaro.

Hundarna fick frukost. Katterna fick frukost.
Hundarna bajsade ut frukosten i olika delar av trädgården, medan jag intog dagens första kopp kaffe i solen på farstukvisten.
Samtidigt skrek katterna outhärdligt innanför dörren i hallen. Jag log ömt och hoppades att de skulle störa sambon hedervärt i hans skönhetssömn.