Men helt ärligt så är mitt liv i en enda lång och osalig nedförsbacke och har varit så länge nu. Senaste året känns skit, jag känner mig stundtals ensam och tom, stundtals kvävd och förstoppad.
Det är inte enbart svart och fanskap, det finns såklart underbara stunder också. Men spiralen snurrar sonika nedåt, hur mycket än solen har lyst bakom molnen.
Jag biter på naglarna igen, hysteriskt. Det är ett väldigt dåligt tecken på mig, för det betyder att jag känner mig osäker, otrygg, stressad, orolig och ledsen.
Jag har inte bitit på naglarna sedan jag lämnade föräldrahemmet.
Jag gick in på en seriös mediumsajt(hur seriösa de nu är och förblir...) och lät mig spås.
Gratis förstås, så då ska man väl definitivt ta det med en nypa salt.
Jag frågade om Kärlek och min Privata relation och fick upp kort som får mig att må ännu sämre. Men som jag förstår utan och innan.
livet går inte i repris kom ihåg det <3
SvaraRaderaKlokt sagt av ovanstående talare, känn efter vad du vill med ditt liv, för det är ditt! <3 Stor kram!
SvaraRaderaTa dom där korten på allvar. Det är dags att gå vidare och det går mängder med bussar hela tiden. Du blir inte ensam länge smöla!
SvaraRaderaHjärtat säger stanna, hjärnan säger gå.
SvaraRaderaÄn så länge är jag kvar och hoppas på underverk och mirakel...
Tack för era ord iaf, hur nu detta än slutar.