Visar inlägg med etikett Mycket. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mycket. Visa alla inlägg

söndag 23 mars 2014

En lång vecka har nått sitt slut

Det har inte funnits vare sig tid eller ork denna vecka. För att skriva något alltså.
Alla lediga stunder (som inte har varit alltför många) har gått till vila och återhämtning.
Mestadels har veckan varit bra, med några få besvikelser. Men så är ju livet. Upp och ned.

Igår satt jag och tänkte att "nästa vecka blir det lugnare, skönt...".
Så slog jag upp almanackan idag och suckade.
Nej, det blir nog en lika tung vecka igen.

Ska vänta in ett besked som borde komma imorgon måndag, ev. på tisdag.
Rehab på onsdag.
Specialistläkarbesök på torsdag.
Rehab på fredag.
Evenemang på lördag (som jag sett fram emot i flera veckor, så jag hoppas verkligen att jag orkar!).
Handikappridning och kör på söndag.

Puh.
Ska jag orka en tuff vecka till?
Det är tufft och mycket emellanåt, men oftast brukar jag därefter få lite tid att komma till ro på, hämta andan, vila kroppen, vila knoppen, tills nästa gång det blir tufft och körigt.
Ofta orkar jag inte allt som är planerat heller, det blir avbokningar titt som tätt.
Så blev det denna vecka på en grej och så kan även bli nästa vecka. Det återstår att se vad som händer och hur jag mår.

Men snart ska jag ta en tidig kväll och hoppas på att få sova hela natten.
God natt på er!

söndag 15 februari 2009

P.S I love you

Sambon och jag firade kärlek till varandra med tacos, kolatårtsdessert och en bra film. Hundarna var lugna och rara, och det var en väldigt behaglig kväll med tända doftljus som lyste upp mysigt runt om oss. :)

Filmen vi såg heter P.S I love you, den handlar om ett ungt par som varit ihop/gifta i nio år och sen dör killen utav en hjärntumör. Dock har han innan sin död planerat för att hjälpa sin sambo att gå vidare, genom att skicka brev med olika uppmaningar som hon ska göra för att må bättre efter hans bortgång.
Jag var helt inne på att det var en klassisk lipsill-film, men faktum var att det stundtals var så tragikomiskt att vi istället skrattade på ställen som man kanske också hade velat gråta en skvätt för.
Det var i allafall en bra Alla Hjärtans Dag-film, och den fullbordade kvällen denna fina dag.

Helgen har varit lugn och skön.
Lite väsen har det varit då det har rådit idel aktiviteter ute på isen, med sladdande bilar, smattrande crossar, en och annan fyrhjuling och några hurtiga barnfamiljer.
Men även om jag föredrar det stilla lugnet, så är det också skönt att se att världen inte står helt still. Att folk faktiskt gör något av sina liv.
Trots kylan dessa dagar, så har solen gassat på molnfri himmel och det har varit otroligt vackert. Men som sagt, kallt. Ja, till och med jäkligt kallt.

Nästa vecka är det rusch igen, för nu börjar jag känna förkylningar och skit lätta lite.

Måndag ska jag med sambons hjälp försöka baka! Jag har ingen aning om hur det ska gå, men det blir nog roligt i varje fall!

Tisdag får vi besök på middag, och även om jag inte bidrar varken med god mat eller någon storstädning, så ska jag ändock vara rar och social. :)

Onsdag är det rehab på sjukhuset, bassängträning och arbetsterapi, totalt tre timmar.

Torsdag tänker jag ägna åt telefonsamtal som behöver göras. Jag ska prata med läkare och sköterskor på både reumatologen och röntgen. Dessutom ska vi beställa tid för Tequilas 12-veckors vaccinering, lika bra att göra det i god tid.

Fredag har jag både rehab på sjukhuset och, tråkigt nog, en begravning. Min farbror ska begravas, och självklart kommer jag att vara där och visa mitt deltagande.
Kanske att jag får avstå rehaben för att hinna till kyrkan, men jag kommer i allafall att vara där oavsett.

Lördag är det födelsedag, mitt ena brorsbarn fyller år. Jag vet inte om det blir kalas, men jag tror det i och med att det är helg. Hur som helst så ska vi väl åka in med present i allafall.

Söndag är det husvisning igen. Men det ser jag fram emot, så även om det är mitt på dagen på en vilodag så ska det bli ganska roligt!

Och veckan därpå ser inte mindre späckad ut.
Men jag har något att lägga tankarna på åtminstone, får försöka se det positiva med att inte enbart lägga ned en massa dålig energi på att gå runt och mala sönder hjärnceller. :)