Det svälter folk i en del länder och det dör andra av sjukdomar och ångest, andra är hemlösa, narkomaner eller brottas med arbetslöshet.
Och här sitter jag och funderar mig gråhårig över vad jag ska köpa för schampo och balsam fortsättningsvis... :S
Det är ju så att jag borde skämmas faktiskt.
Jag tror inte att folk som läser min blogg är speciellt glassiga, fräsiga och "inne" (rätta mig gärna om jag har fel!).
Gissar snarare att några av den här bloggens läsare påminner lite om sköna Tabita i "Mia och Klara".
Några sitter hemma i soffan, med hela pyjamasen indränkt i barnspyor och ser på "Glamour".
Någon enstaka sitter på jobbet, med en tjärsvart kopp kaffe och stönar över att solen blänker i dataskärmen.
Någon sitter i bilen och leker med sin iPhone, emellan Wordfeudspel och Aftonbladsuppdateringar.
Och Någon ligger hemma i soffan och läser bloggar, ser på TV, lyssnar på musik, hänger tvätt, dammsuger, diskar och lagar mat. Någon gör så. Ingen annan. ;)
Till mitt jättestora I-landsbekymmer.
Jag har i 15 års tid unnat mig ett fantastiskt schampo och balsam av märket KMS California.
Mitt hår är jättesvårt att ta hand om, för det är tunt, skört, torrt, går lätt av och är dessvärre lättpåverkat både av vatten, vind och framför allt - hur jag mår rent allmänt.
Som alla andras hår, med bara lite sämre förutsättningar alltså.
I allafall.
Har alltså börjat titta på billigare produkter, som ändå verkar bra. Men hur vet man det, när man inte använt dem?
Självklart kan det vara så att en produkt funkar jättebra på ett hår och är värdelöst på ett annat, den smällen får man ju ta och som med allt annat får man ju prova sig fram.
Jag har nu börjat titta mer och mer på TIGI's produkter och undrar om de är bra eller om allt bara låter bra?
Mina förhoppningar är att någon skön Tabita eller nedspydd Glamour-morsa ska ha en aning.
Lite hjälp vore på sin plats om jag får be? :)