Mina knän visar sig från den dåliga sidan.
Under alla dessa år med smärtor, krämpor, svullna leder och annat negativt, så har mina knän varit fantastiska.
När fötterna lagt av, så har knäna stått pall och de leder som gjort minst ont har suttit i eller runt knäna.
Men nu har mina knän fått nog. Överarbetade och underbetalda har de sagt ifrån.
Strejken är ett faktum.
Jag har meddelat läget till reumatologen.
De vill nämligen alltid veta om något inträffar som är nytt, annorlunda eller om något blir värre.
Än så länge ska jag försöka tänka på att inte överanstränga knäna. Men blir det värre, så är det in till doktorn som gäller.
Lätt att inte försöka överanstränga dem, för det räcker ju med att jag ställer mig upp och väger mitt tresiffriga belopp i kroppsvikt!
Men jag antar att resan till Ullared blev för mycket.
Och en överansträngning går ju tillbaka, med lite vila och kärlek.
Det gäller bara att vara tålmodig och tänka sig för.
Två saker som jag inte alls är bra på, men nu har jag en anledning att träna på dem åtminstone.
Stackars dig. Du måste ta det lugnt nu och hoppas på att vila och värme gör sitt. Fast det är klart. Värme är ju svårt att ha i den här hemska kalla vintern.
SvaraRadera