Någon hade i en kommentar längre ned skrivit att den sett att jag följde bloggar vars innehavare var kvinnor som tänkte skaffa barn med donator. Och med detta halvt om halvt frågat om det var för att jag tänkte i samma banor själv.
Jag kan väl säga så här.
Är man en 33-årig, barnlängtande tjej där fertiliteten inte är på topp längre och man nyss kommit ur ett långt förhållande...
Hur stor är chansen att jag träffar en ny kille lagom till Jul och vi känner att vi vill skaffa barn tillsammans lagom till Nyår?
Inte så stor. Inte stor alls. Chansen är omöjligt liten.
Så vad kan jag göra för att få den där efterlängtade ungen?
Ragga på krogen för en natt med förhoppning om "score" är inte min grej. Och jag skulle aldrig lura någon för min egen vinnings skull heller. Speciellt inte när det gäller att skaffa barn!
Tyvärr är det olagligt för singeltjejer att låta inseminera sig i det här "välfärdslandet" Sverige. Landet fur alle.
Så om vi singeltjejer verkligen vill skaffa barn, det inte finns några andra vägar att gå och man åter en gång inte orkar krångla mer med den där jäkla kärleken som aldrig vill sig?
Ja, då får man åka utomlands och hoppas på att bli gravid med en sk. donator.
Och kanske är det just det som är min chans, kanske den sista jag har.
Min allra högsta önskan är förstås att bilda familj med en högt älskad man, men livet blir ju tyvärr inte alltid som man har tänkt sig...
Klart att du ska åka och göra det, vänta inte längre. Du har väntat tillräckligt!
SvaraRaderaSeriöst? Du kan inte jobba men planerar skaffa barn på egen hand? Hur ska de gå o hur ska du finansiera både ett sånt ingrepp o ett barn? O alla barn förtjänar faktiskt att veta sin biologiska bakgrund! Endera är du världens mest korkade människa el så äckligt egocentrisk o tänker inte längre än näsan räcker. Tror på båda faktiskt. Gå o skjut dig istället om du mår så jävla dåligt så du måste förstöra ett barns liv.
SvaraRaderaDet där var en fruktansvärt låg kommentar Anonym! Ska det vara en förutsättning att få skaffa barn tycker du, att man är heltidsarbetande och "frisk"? Då lär det bli en drastisk minskning av barnafödande framöver...
SvaraRaderaDet finns tyvärr gott om människor som aldrig skulle få ha barn. Men där barnlängtan är så stor att man själv finansierar det hela och gör något som till och med inte betraktas lagligt i vårt land, ja, då tror jag nog att det det är ett barn som är mycket efterlängtat och som kommer få den bästa av omvårdnad och kärlek!
Homosexuella par, eller ett vanligt heteropar som är oförmögna att skaffa barn på "naturlig" väg, ska de också berövas den möjligheten anser du?
Men fy Anonym! Det var bland det vidrigaste jag läst! Så säger man bara inte!
SvaraRaderaJag håller helt med det Elisabet Linnea skriver, är det några barn som är planerade och efterlängtade så är det väl de som är inseminerade eller liknande!
En del pratar om att barn ska ha både mamma och pappa och det är väl bra, men har alla de barnen det så bra då? Nej, precis. Är själv uppväxt med en alkoholiserad far som slog min mamma konstant. Han rörde aldrig mig eller min syster, men det sätter sina spår - djupt.
Jag tycker att du ska skaffa barn solagast, om det är rätt för dig. Och vilket sätt som är rätt för dig, det vet bara du.
Dessutom tycker inte jag att man jämför att arbeta och att vara mamma, det är två skilda saker både känslomässigt och fysiskt.
Du skulle bli världens bästa morsa. Tänk om du hade varit min mamma,då hade jag varit världens lyckligaste!
SvaraRaderaMen kan du inte vänta lite med att åka iväg, för jag vet MINST en kille som är väldigt intresserad av dig. Djungeltrumman har slagit hårt sedan det blev känt att du och Billy gått isär om jag sääääger sååå... ;)))
Låt anonym vara det outbildade troll h*n är så kan vi övriga leva de liv som vi väljer att göra. Stå på dig vännen!
SvaraRaderatror säkert att du själv hellre hade velat skaffa barn med din sambo, med tanke på att du ju inte varken är frisk eller arbetsför. tror så klart att du fixar det där ändå(du är en 'fixare'), men jag tror att du också hellre hade velat ha en hemmavarande pappa om du fått välja.
SvaraRaderaär sur på gubben din som inte kunde offra sig. du har ju offrat ganska mycket för honom, kunde inte han ha gett dig det här? en kärleksgåva? han är ju inte så ung längre heller menar jag. dummar karlar som ska vänta ihjäl sig på inget alls.
skickar en kram till dig och står bakom vad du än gör. så gör nämligen kompisar!
Hej
SvaraRaderaHittade dej av en "slump" och kände att jag ville skriva till dej.
Först så måsta jag få säga till "anonym: Det är lätt att döma andra när man inte vet ett skvatt om deras liv. Bara för att man tror så betyder det inte att man vet. Och det är tragiskt att du kan se ner på en annan människas liv och val på det sättet. Det finns så många barn med "fiska" föräldrar som far så illa och blir både fysiskt och psykiskt misshandlade. Men är det ok att såna personer skaffar barn bara för att dom har jobb och ork?
Lägger ingen mer energi på det för människor med en sån attityd vill inget hellre än att få kommentarer tillbaka. Det göder deras egon och dom får uppmärksamhet. Såna människor är i stort behov av mycket kärlek.
Till dig som driver bloggen. Jag är inte insatt i ditt liv men lever själv med fibromyalgi. Den bröt ut när jag fick mitt andra barn. Det har varit på gott och ont. Men kan säga att det har varit barnen som har gett mig styrka att fokusera på annat än sjukdom. Barn ger så mycket glädje och kärlek. Men visst är det jobbigt med. Men så är det för alla föräldrar vare sig man är frisk eller sjuk. Barn är barn så enkelt är det.
Men gå på din magkänsla det är det bästa sättet att fatta beslut på.
Jag är en medial person men jag brukar inte lämna budskap hit å dit men känner starkt att det är rätt för dig att följa dina tankar. När barnet är ca ett år så kommer du möta en man som blir som en pappa och din dröm om en familj blir sann.
önskar dig allt gott i livet
med kärlek Kicki
hej igen. visst kan jag försöka hjälpa dig. men som du säkert uppfattar i min blogg så är livet inte särskilt roligt för mej heller just nu. men om du skriver din mailadress i min blogg. så svarar jag privat. vill inte skriva ut min här för då kan det hända att jag får aldeles för många förfrågningar. och jag sorterar väldigt mycket i mitt liv just nu. men som sagt eftersom det kom så starkt hos dig så är det säkert meningen att just du ska få hjälp
SvaraRaderamen jag sätter mig nån dag när jag känner att jag har tillräckligt med energi så får vi se vad som kommmer
kram igen
förstår inte att detta uppmuntras. ofattbart!
SvaraRaderaTill anonym:
SvaraRaderaDet måste vara jobbigt och betungande att vara perfekt som människa. För det finns ingen annan som har rätt att döma andra om man själv inte är perfekt. Är det verkligen så att det inte finns ett endaste dugg i ditt liv som du gör som andra inte gillar men du gör det ändå för att du känner att det är rätt för dig.
och föresten om man är perfekt så har man kommit till så stora insikter att man inte finner någon anledning att döma andra. Då inser man att vi alla har olika saker i livet som vi vill/ska gå ingenon för att växa som människa.
Vi har ingen som helst rätt att "se ner" på andra människors val. För vi har ingen aning om vad som ligger bakom. Inte ens fyllot som sitter ute om vintern kan vi döma. Vad vet vi om den människans livshistoria. inte ett skvatt och om vi viste så kanske vi inte dömde så hårt.
Det som vi alla glömmer bort är att vi är ALLA människor med samma känslor, drömmar, önskningar. Men dom visar sig på olika sätt och i olika sammanhang. Så vad som är rätt för mig kanske inte alls passar dig och vise versa.
Vi behöver alla lära oss att med ödmjukhet se på våra medmänniskor som just medmänniskor och inte en hög individer som lever på sidan om vårt eget liv. Vi samverkar med varandra, lär av varandra delar faktiskt hela livet med varandra även om det inte kan tycksa så.
så när vi dömer andra så dömer vi oss själva. för mina medmänniskor är en spegelbild av mig själv. dom kan jag se på och lära mig mycket om mig själv. både ur positiv och negativ synvinkel.
Så tänkt på det nästa gång du dömer ut någon, du dömer dig själv och det ger en nedåtgående spiral i ditt eget liv som för in negativa energier i ditt liv. Men det kanske är så du vill leva. destruktivt och i en offerroll där man ska tycka synd om dig. du kanske mår bäst då. vad vet jag....
Lika lite som man kan begära att någon ska offra sig och ge upp sin önskan om att få barn, lika lite kan man begära att någon ska offra sig och skaffa ett barn - det är ett alldeles för stort beslut som påverkar hela livet för att kompromissa om och det är inte rätt mot någon av dem.
SvaraRaderaDet enda som i slutändan räknas är att varje barn borde vara välkommet och älskat! Och det kommer ditt, Sundinskans, barn att vara, oavsett hur familjkonstellationen ser ut!