tisdag 29 november 2011

Det brinner en eld

Det knastrar hemtrevligt ifrån kaminen. Värmer skönt också.
Jag har legat nedbäddad i soffan nästan hela kvällen. Bara några små uppgångar för att ge djuren mat och föda mig själv.
Det är mitt i natten och sömnen lyser med sin frånvaro.

Jag tänker mycket på framtiden, men jag svävar inte iväg för tillfället. Känner mig stadigt strandsatt utan att för den sakens skull ha ångest.
Även om oron och stundtals negativa tankar gnager, så känner jag också ett lugn som jag inte känt på länge.
Ge det lite tid.

Ena sidan tänker att inget är meningen, andra tänker ta det lugnt.
Beroende på dagsformen så hoppar jag lite emellan.

Nu känner jag lugnet sippra genom blodådrorna.
Hela kvällen har varit både lugn och mysig och hemtrevlig. Men trots det, så har jag större delen av kvällen känt en saknad efter närhet.
Dela filt med någon i soffan. Ta fram två koppar till kaffet. Kramas i TV-reklamen. Prata. Skratta. Bli kliad på ryggen. Känna trygghet.

Ge det lite tid.

Har massor med tid.
För mycket tid för att tänka och känna efter. :/

3 kommentarer:

  1. låter som en härlig och lugn kväll. men förstår att det fattas något,
    det är inte lätt när tankarna "det goda mot det onda" hela tiden sabbar för en. men ikväll lät det som det goda vinner.
    kram

    SvaraRadera
  2. Man kan ju inte få allt, jag är glad för en lugn och fridsam kväll ändå. :)

    SvaraRadera
  3. Låt det ta lite tid och värka ut. Så småningom vänjer man sig vid att vara själv och kan till och med tycka att det är skönt att inte behöva ta hänsyn till någon annan.
    och du det låter krasst men sälj ringen nu när guldpriset är högt och gör något roligt för pengarna. Det gjorde jag med mina gamla förlovning och vigselringar. Dom ligger annars i en låda och skräpar till ingen nytta.

    SvaraRadera