Som de säger på Triss-reklamen.
Men jag blir inte rik på pengar, även om liverfarenhet absolut inte är fy skam.
Hade ju varit skönt att ha haft en buffert nu förstås, men jag är optimist av naturen och kan se ett ljus i fjärran även här.
Allt går om man vill.
På söndag flyttar exet ut.
Som jag bävat för denna dagen tidigare!
Nu vill jag bara att det ska gå fort och smidigt så jag kan börja leva normalt igen. Sista dagarna har känts mer krystade än vanligt och om den blivande ensamheten skrämt mig förut, så ser jag fram emot den nu.
Ett tag i allafall. Sen blir den väl för påtaglig och då hoppas jag att skyddsnätet tar emot mig. Igen.
Men jag är inte ensam med problem, krämpor, tankar och ångest.
Jag märker av att många mår dåligt, om det är mörkret som fångat in dem eller tiden i sig, det vet jag inte. Men det gör mig ont.
Jag är alldeles för blödig för att se ett djur eller en människa må dåligt, vara sjuk eller lida.
Då gör det ont i mitt lilla hjärta och jag blir plötsligt den där personen som önskar av hela min själ att jag bara kan lyfta händerna och skänka en massa kraft till de som behöver den bäst.
Tänk om det vore möjligt! Då skulle minsann världen se betydligt ljusare och gladare ut.
Så länge så hoppas jag att de som behöver mig, inte räds att komma hit och höra av sig om de behöver hjälp. Om de behöver prata. Om de behöver någon som lyssnar. Om de behöver känna sig mindre ensamma för en stund. Om de behöver sig en kopp gott kaffe eller varför inte ett gott skratt?
Jag vet att de inte kommer för att de anser att jag har det tillräckligt.
Men av någon konstig anledning så mår jag inte sämre av andras problem. Däremot mår jag bättre om jag kan hjälpa till med dem.
Så hör av er och kom förbi när helst ni behöver och/eller vill. Jag finns här och är bara för er när ni behöver det. <3
Du är en sån fantastisk människa!
SvaraRaderaJag har min dotters liv att tacka dej för och jag är dej evigt tacksam som hjälpte henne ur tonårsmörkret när det var som värst och fick henne att förstå att livet är värt att leva.
Jag läser ofta din blogg och känner så tungt att du själv har det så jobbigt genom ditt eget liv, men förstår då ännu mer vad otrolig stark och fantastisk du är. Det du gått igenom i ditt liv är ju bara för mycket och jag tänkte ofta på dej när du var liten. Hur skulle det gå för dej i livet?
Men du är så stark och modig! Du tog tag i det fast du var så ung och du kämpade på genom allt. Så fantastiskt!
Och när du sedan tog dej an de svagare när de hade problem och hjälpte dem, det säger mycket om en personlighet.
Jag är dej som sagt evigt tacksam. Som förälder är det ibland omöjligt att nå sina barn i livets olika skeden, men du hjälpte till där jag var otillräcklig. Och du gjorde det så bra!
Jag önskar att livet rätar ut sig för dej nu. Inga mer krokiga, gropiga traktorvägar! Kärlek, lycka, barn och att vara smärtfri. Neutralt för många, men inte för dej. Men nu måste det vara din tur, du som sprider så mycket kärlek omkring dej!
Tack för att du finns!
Kan bara instämma i förste talare DU ÄR FANTASTISK!
SvaraRaderaSluta aldrig vara du. Du är den starkast lysande stjärnan på himlen!
SvaraRaderaEftersom du har haft det så jobbigt så kan du känna medkänsla och förstå dom som har det besvärligt och tungt. Dina varma tankar kan visst göra skillnad. Allt positivt gör skillnad för alla så tro inte att du inte kan . Du kan och ger så mycket till många. Tveka inte att tänka på det
SvaraRadera