Upp till kamp!

Medan en god vän var till staden och förskingrade pengar på nässpray åt mig, så googlade jag fram hur man gjorde koksaltlösning åt en annan person.
Kom ganska raskt in på koksaltlösning/nässköljare.
Nässköljare??

Jo, så här ser den ut och så här ska det alltså funka:

När jag kom på att en sådan kanske vore mycket bättre än att trycka in nässpray 5 ggr/dagen, så var den goda vännen redan på väg till mig.
Jaja, huvudsaken är att jag kan andas och det får jag ju göra med nässpray i allafall.

Men så hittade jag dejtens(hemskt ledsen raring...) vattenflaska i köket och fick världens mest fyndiga idé och gjorde helt enkelt en egen nässköljare!
Så nu har jag sköljt nosen två gånger redan och även om jag inte märker någon skillnad än, så kanske det hjälper till på traven åtminstone!

Min nässköljare!:

 Så nu är det upp till kamp emot bihålorna och dess moster! :)

Bra energi

Så var jag iväg igår då, på en liten "gathering". :)
Fick positivt bemötande så fort jag kom genom dörren.

"Är det här jag ska vara?" frågade jag lite försynt.

Kvinnan tittade på mig någon sekund innan hon gav mig det varmaste leendet.

"Här ska du definitivt vara!"

Alla var så trevliga och vänliga, de flesta var "gamla rävar" och varit med i flera år med massa erfarenheter i bagaget. Och här smög jag in, helt grön och visste egentligen inte så mycket.
Men de visade och berättade och frågade(!) även lilla mig om saker.

"Du har en så varm och väldigt, väldigt bra energi. Vilken naturbegåvning!"

Jag hade nog växt några centimeter när jag klev ut i höstmörkret några timmar senare.
Jag kände mig så glad och lycklig, världen liksom spirade.

Innan jag somnande kände jag en väldig värme i kroppen och när jag vaknade i morse hade jag så härliga rysningar i ansiktet och på huvudet att jag blev alldeles fnissig.
När jag kände efter så var det precis som att någon höll mig ömt med två händer i ansiktet. Och känslan jag fick var bara jättemycket kärlek.

Så en bra gårdagskväll och en bra morgon. Jag lever fortfarande på efterdyningarna! :)

Här lägger man sig en stund

Har kommit in en riktigt höstig trött-svacka och behöver nästan alltid en eller två ganska långa sömnstunder under dagen, förutom att jag lagt till två extra timmar på nattsömnen.

Det är inget ovanligt egentligen. Mycket av det hör till sjukdomen.
Faktum är att jag känt mig så mycket piggare på ett sätt hela det här året, men senaste tiden så har musten väldigt snabbt gått ur mig.
Enda jobbiga med att sova/vila så mycket är alla dessa drömmar. Ju mer jag sover, desto livligare och rörigare drömmar.
Häromnatten drömde jag att jag vaknade av att ha ett mycket allvarligt, och ganska kargt/härjat ansikte bara 20-30 cm ifrån mitt eget. Det fanns ingen kropp eller så, bara det här ansiktet.
Jag blev rädd förstås, mesig som jag är, och blundade hårt. Så hårt att jag somnade igen - i drömmen.
Det här ansiktet har följt mig sedan dess. Jag ser det framför mig hela tiden. Trots att det ändå är så tydligt så kan jag inte säga vem det är, bara att det är en gammal människa...som ser ut att ha legat begravd ganska länge. :/
Uppenbarligen är det viktigt på något sätt eller så är det bara mitt undermedvetna som vill jäklas och skrämmas lite.

Så idag efter frukost var det dags för en sömntripp i soffan igen. Och en dröm som bet sig fast och hänger kvar, trots att det gått flera timmar.
Denna gång födde jag 6 st...kattungar.
Otroligt söta med jättefina färger och de var så underbart fina, söta och bedårande. Det var inte ens konstigt att lägga dem på kö och amma dem, trots att det var kattungar! :S
Och gå i affären och köpa pyttesmå, söta kattungekläder..!

Dessa drömmar, detta undermedvetna.
Ibland undrar man vart man är på väg egentligen...