Mia på Grötö

Ikväll är det dags för det femte programmet med Mia Skäringer som värd.
Jag tycker mycket om det, för det är enkelt, nära, lagom roligt och lagom sorg och små, härliga inslag av karaktären Tabita och hennes sköna tankar om livet i allmänhet.

Tittar ni med?
Har ni missat, så är det aldrig för sent i nutidens eviga reprissamhälle!
På TV4, kl. 21.00 ikväll, gästar Danny Saucedo, Mia Törnblom och Rikard Wolff Mia på Grötö. :)

Att se möjligheterna

I vintras träffade jag en tjej på rehab:en som hade varit make up-artist. Eller, hon var ju det, men hon kunde inte längre jobba som det, eftersom hennes händer - liksom mina - inte fungerade som de skulle längre.
Trots detta var hon jättefint sminkad där vi satt och värmde upp lederna med händerna i varm paraffin inne i plastpåsar, som i sin tur var instoppade i de jättestora grytvantarna.

Jag som är naturligt blekfis kunde tillslut inte hålla mig. Jag var bara tvungen att fråga om det var hon själv som lagt den fina make up:en. Och det hade hon! Wow!
Vi började prata och jag berättade om mina inlandsproblem i att inte kunna rama in ögonen längre, eftersom att hålla i kajal inte alls går och kladda runt mascara är ett tidsfördriv som tar både tålamod och must ur mig.

Här ska jag dela med mig av de tips som hon gav mig och som gjorde att jag äntligen vågade börja sminka mig lite försiktigt igen:

******************************

1. Strunta i underlagscreme och använd bara lite foundation över mörka ringa under ögonen/över blemmor/rynkor. Här kan man leka med fingrarna, för det finns ju inget som redan är påsminkat som man kan förstöra. Ta en stor puderborste med kraftigt handtag, använd solpuder(sommar) eller ett hudfärgat puder och "tjoffa" över litegrann, så du inte ser för blek ut. Får du för mycket puder på borsten, så blås av det innan du har i ansiktet.

2. Varför måste det vara svart kajal? Du ramar in ögat lika fint med en ljus färg, du ser till och med piggare ut då, än när du använder en mörk färg. Ljust förstorar helheltsintrycket, mörkt förminskar. En ljus kajal gör att du inte heller behöver få panik över "raka linjer", det syns inte alls lika väl om du kladdat lite, som när du använder en mörk. Se till att du köper en penna som är så lång som möjligt. Hittar du ingen som är så tjock att du klarar att hålla i den själv, så använd ett penngrepp som du känner dig trygg med. 
(Ett penngrepp är en gummigrej som man klär pennan med för att få ett stabilare och bättre grepp, och sådana har jag flera stycken.

3. Använd en mascara med böjd borste. Se också till att det är ett grovt hölje på mascaran. Det är lättare att lägga på mascara med ett handledsstöd, endera sittande på toaletten med spegel framför sig eller om du kan lägga armbågen mot ett stöd när du står upp.
(Ja, här fick jag frångå mina principer och byta märke för att hitta en mascara som jag kände att jag fick ett bra grepp runt. Böjd borste var nytt för mig, men ack så fantastiskt!)

4. Om du vill använda ögonskugga och rouge, så använd rougen till båda. Lite rosigt på ögat gör att du ser frisk ut och du behöver inte oroa dig över att färgerna i ansiktet inte går ihop.
Se bara till att ha en bra borste som endera är tjock, eller som du kan ha ett penngrepp på.

5. Läppstift? Välj bort den mörka eller röda och använd ett ljusare stift. Börja inne på läppen och jobba försiktigt ut. Även här är ett tjockt och greppvänligt hölje/förpackning att föredra.
(Detta bryr jag mig inte om, jag har alltid varit en lypsyl-tjej. Men det är svårt att hitta en greppvänlig sådan ska ni veta...)

6. Blekfisar har ofta problem med obefintliga ögonbryn. Men dessa färgar du lättast hos frisören(som också plockar och formar) eller med hjälp av en kompis. Vill du mot all förmodan måla dem, så är det rejäl penna och/eller penngrepp som gäller. Och måla lite och försiktigt, helst i en snäppet ljusare färg än vad du tror att du behöver/vill använda. De flesta målar sina ögonbryn för mörkt.
(Mina ögonbryn brukar jag faktiskt färga med just hjälp av frisören eller en kompis. Det är som sagt, mycket enklare.)

 7. Om det blir kladd och du bara vill gråta för att du inte ens får tops ur asken och bomullen fastnar i de målade ögonfransarna...köp hem bomullsrondeller! De är mindre, men pressade och går att vika eller rulla runt en penna eller liknande om man behöver. Använd fantasin! Det finns sk. automater som man kan lägga dem i och sätta på väggen, så slipper man bråka med förpackningen.

8. Låt det ta tid. Hela dagen om det behövs. Vi må vara sjukskrivna, ha ont och må skit på alla sätt, men vi kan iallafall försöka ge oss själva lite av den där tiden. Alla andra ska inte ha den.

******************************

Så med dessa tips har jag under hela våren och sommaren experimenterat hemma framför spegeln. 

Många tårar och otroligt mycket ilska har jag tampats med samtidigt. Och smärtan när man spänner och fokuserar...

Bara för att jag fick dessa verktyg av den här braiga tjejen, så blev ju inte allt bra direkt. Men nu tycker jag själv att mascaran faktiskt ser riktigt bra ut och jag har vant mig vid den ljusa kajalen, som faktiskt gör att jag ser betydligt piggare ut. Och det är roligt att kunna göra det lite då och då, som igår när vi var på bio!

Inte nog med att jag fick en massa bra tips och hjälp, jag fick också insikten i hur en annan person med svårigheter har hittat sina möjligheter. Jag har själv några grejer som jag kommit på att jag kan göra för att underlätta vid vissa saker, såsom dusch bl.a. Men man vidgar sig än mer när man ser att även andra gör det och på sina sätt.

Den här tjejen kanske aldrig kommer att kunna gå tillbaka till sitt yrke igen, men hon tog fram möjligheter för att ändå använda sig av sina kunskaper i den mån att det passade henne och hennes vardag. Och det är det som är att se möjligheterna.

Att tänka på innan näsan tar slut

Fick en sådan bra kommentar till svar på en annan kommentar. Jag hoppas inte att innehavaren av dessa ord tar illa upp för att jag publicerar dem i ett eget inlägg, jag hoppas åtminstone inte det.
Detta är kloka ord och jag hoppas att du som läser kan få en tankeställare och inte racka ned på andra lika lätt efter att du har läst. Det är skrivet till en anonym kommentar, men för mig passar dessa ord till ganska många i den sk. "medmänskligheten".

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Till anonym:
Det måste vara jobbigt och betungande att vara perfekt som människa. För det finns ingen annan som har rätt att döma andra om man själv inte är perfekt. Är det verkligen så att det inte finns ett endaste dugg i ditt liv som du gör som andra inte gillar men du gör det ändå för att du känner att det är rätt för dig.

Och förresten, om man är perfekt så har man kommit till så stora insikter att man inte finner någon anledning att döma andra. Då inser man att vi alla har olika saker i livet som vi vill/ska gå igenom för att växa som människa.

Vi har ingen som helst rätt att "se ner" på andra människors val. För vi har ingen aning om vad som ligger bakom. Inte ens fyllot som sitter ute om vintern kan vi döma. Vad vet vi om den människans livshistoria? Inte ett skvatt, men om vi visste så kanske vi inte dömde så hårt.

Det som vi alla glömmer bort är att vi är ALLA människor med samma känslor, drömmar, önskningar. Men dom visar sig på olika sätt och i olika sammanhang. Så vad som är rätt för mig kanske inte alls passar dig och vice versa.

Vi behöver alla lära oss att med ödmjukhet se på våra medmänniskor som just medmänniskor och inte en hög individer som lever på sidan om vårt eget liv. Vi samverkar med varandra, lär av varandra delar faktiskt hela livet med varandra även om det inte kan tyckas så.

Så när vi dömer andra så dömer vi oss själva. För mina medmänniskor är en spegelbild av mig själv. Dom kan jag se på och lära mig mycket om mig själv. Både ur positiv och negativ synvinkel.

Så tänk på det nästa gång du dömer ut någon, du dömer dig själv och det ger en nedåtgående spiral i ditt eget liv som för in negativa energier i ditt liv. Men det kanske är så du vill leva? Destruktivt och i en offerroll där man ska tycka synd om dig. Du kanske mår bäst då? Vad vet jag...

Livet i en chokladask?

Ibland får man dem på mobilen, ibland kommer de på mailen.
Livets små alldeles egna verk av ord som ska göra oss glada, uppiggade, nöjda, men ibland också ledsan. Ibland ska man skicka dem vidare - gärna med någon hotfull varning om vad som kan hända om du INTE gör det.
Jag brukar i 99% av fallen inte skicka dem vidare. Jag tar chansen att få en takpanna i huvudet, 18 års olycka eller ett totalt kärlekslöst resterande liv.

Idag kom något helt nytt och ganska så bra tänkt på hur livet egentligen skulle vara.
Läs själva och begrunda.

LIVET BORDE LEVAS BAKLÄNGES.

1. Man skulle starta med att dö och få det överstökat.

2. Så vaknar man upp på ett vårdhem och får det bättre dag för dag.

3. Man blir allt piggare och smidigare för varje dag och till sist är man för pigg för att vara där och då får man flytta därifrån och börja njuta av sin pension.

4. Efter ett antal år börjar man arbeta. På sin första arbetsdag får man en guldklocka.

5. Så arbetar man i 40 år tills man är ung nog att dra sig tillbaka från arbetslivet.

6. Man dricker, festar och har sex och förbereder sig att ta en paus.

7. Så börjar man skolan, blir barn igen och leker, har inga förpliktelser tills man blir baby igen...

8. De sista 9 månaderna tillbringas flytande runt i fridfull lyx. Det är centralvärme, room service m.m. och till sist lämnar man denna världen i en orgasm.