Jag vet inte varför, men helt sonika började jag tänka på Julen. Vad jag gjorde på Jul innan jag träffade exet och vad vi har gjort på jularna under åren som sambos.
Så insåg jag fakta och då kom tårarna.
I år blir det en ensam Jul.
Igen.
Precis sådär ensamt som det var innan jag träffade exet.
Jag minns för en massa år sedan när du alltid åkte hem efter sista passet på jobbet innan jul. Och att de flesta av oss andra tyckte så himla synd om dig för vi visste att du skulle sitta själv. Blev så himla glad när jag hörde att du blivit sambo coh hade någon att fira dina älskade jular med och nu blev jag jätteledsen när jag läste ditt inlägg att du är ensam igen :(
SvaraRaderatänk att det finns så många baksidor av livet =(
SvaraRaderahoppas å önskar av helt mitt hjärta att du får någon att dela julen med. vänner, ny kärlek, vad som helst bara du slipper vara ensam.
stor kram till dig <3
Du får komma hem till oss.... här är alla välkomna!
SvaraRadera