Vårbilder

Den manliga förkylningen håller i sig, men jag kan äntligen andas genom näsan igen och orken börjar sakta komma åter.

Lite vårbilder har jag lyckats fånga med mobilkameran de senaste dagarna.
Känns ju lite lustigt att det nästa vecka ska bli -10° och snö igen...
Aprilväder i Mars alltså.

Jaja...våren kommer nog så småningom.

Manlig förkylning

Har legat däckad sedan i onsdags i en av de värsta förkylningar jag någonsin utsatts för.
Jag tror att det är sambon som har smittat mig, varav jag är helt säker på att detta är vad männen kallar en "manlig förkylning". Värre än att föda barn.

Jag har åtminstone ingen feber längre, men jag är kraftigt svullen över ögonen och bihålorna spränger på. Sköljer näsan flera gånger om dagen med koksaltlösning och dricker vatten. Knaprar vitaminer. Tvingar i mig bär, nötter och spenat.
Men inget verkar hjälpa och nu har jag börjat hosta skrällande också.

Gick för första gången sedan i onsdags, idag ut på trappen och möttes av två blåsippor och en väldans massa knoppar på ingång.
Törs man tro att det är vår redan i Mars?
Minns att det snöade i slutet på Maj för två år sedan. Och i mitten av April förra året.
Ja, det är väl bara att vänta och se.

Självfinner jag det högst irriterande att solen står högt på blå himmel, medan jag mår för jäkligt och inte orkar något. :(

Kroppen är inställd på värme

Påsken kom och gick...
Det blev lite fjädrar ute i buskarna i trädgården, men det var precis så mycket påskfirande som blev här hemma.
Vi åkte iväg på påskaftonen till goda vänner och avnjöt trerätters knyt och spelade Trivial Pursuit. En helt okej helg och lagom mycket "fira".
Ska tilläggas att vi (eller så var det bara han, det framgick inte riktigt denna gång...) faktiskt var bjudna över till rara svärmor på påskmiddag under helgen, men sambon tackade vänligt men bestämt nej denna gång. Jag fick veta det först efteråt och kände en stor tacksamhet.
Krystad påskmiddag i helvetet? Nej, det hade nog inte Jesus-killen diggat tror jag.

Det har blivit sommartid på klockan och solen lyser nästan varje dag. Men varför så kallt?
-10 grader på nätterna och lite plus på dagarna. Snön smälter visserligen, men ack så sakta, och mina leder protesterar vilt. Kroppen är inställd på värme nu, men den finns inte.
Vi eldar och eldar från morgon till kväll.

Jag har skådat både svala och tussilago, så våren är onekligen på väg. Det är väl bara för tålamodet att bita ihop och vänta lite till. Det där som jag är så dålig på.
Tycker inte att jag gör annat än väntar!
Kanske att det är min lott här i livet. Att vänta.

+18. Inte fasen sitter jag inne!

Ut med det gamla, in med det nya

Jag är inne i en "förnyelse-process" så här lagom nu när våren är på ingång.
Jag byter ut tråkiga färger här hemma och på datorn, vi har köpt nya blommor som lyser upp så fint och lite nya doftljus som luktar härligt frukt och sommarblomster.

Det var längesen som julen dansades ut, och med den också mycket av vintern här hemma.
Jag kände direkt att jag inte orkade med att vara ambitiös eller be sambon vara det, så efter jultextil och tomtar, åkte det upp ljusa textilier och färgglada ljushållare och lampor. Aldrig en chans att vi ska byta en gång till när sommaren närmar sig!
Då känns det roligare att byta till lite rost och lila inför hösten, och nu får jag nog ge mig med att skriva om det här annars klassas snart denna blogg som något av det trendiga slaget. Och det går ju inte, jag har ju en slasktratt-image att leva upp till! :)

Hur som helst, så har jag bara layouten på bloggen kvar att byta, sen kan jag roa mig med att vänta(med kameran i högsta hugg) på att höstlökarna ska titta upp under mullet i rabatterna.

Alla pratar om tussilago, krokus och snödroppar som tittat fram lite här och var, och jag har verkligen letat. Men inga av dessa tydliga vårtecken har jag haft möjlighet att se.
Kanske jag tittar för ivrigt?

Man missar ju alltid det som är mitt framför näsan när man letar, så jag kanske bara ska gå runt och njuta av solens strålar och låta vårtecknen komma till mig istället. Det är nog ingen dum idé. För tänk på allt man missar när man letar efter en specifik sak.
Hittar jag tussilago, kanske jag inte ser blåsipporna...