Som ett barn på Julafton

Så var dinosaurietiden över för denna gång.
Dags att byta ut den tre år gamla mobiltelefonen!

Tre år är mycket när det gäller teknik, det är en sak som är säker.
Nog för att jag faktiskt hade en mobiltelefon med pekskärm i allafall, även om det var en budgetvariant.
Men den här nya mobilen gör ändå att jag känner mig smått föråldrad, haha!
Ändå är det inte den nyaste, senaste modellen som införskaffats, för det tyckte både jag och plånboken verkade onödigt. 
Visst är den lite för stor och lite för tung...men jag antar att det är en vanesak.

Oavsett så är det roligt minsann.
Jag har känt mig som ett barn på Julafton hela dagen. :)

Bilden är lånad

Ingen bra början

Vaknade med jordens huvudvärk.
Ju mer vaken jag blir, desto mer kryper verkligheten i kapp och magen knyter sig.
Jag hade förberett med den trådlösa telefonen i sängen, med numret färdiginlagt, bara att slå.
Och jag tryckte på knappen och ringde.

Så började dagen.
Med huvudvärken från helvetet, magkatarr och telefonkö.

Efter samtalet lättade några få orosmoln, men inte alla.
Huvudvärken är kvar, liksom knuten i magen.
Jag skulle kanske mest bara vilja sätta en gevärsmynning emot hakan och ge mig några minuter till eftertanke.
Ett klick och sedan slippa allt. Eller att få ångest över att jag sjunkit så lågt.

Jag har inget gevär. Och hur lågt jag än sjunker, så är jag ingen smitare.
Jag är den som stannar och fäktar, inte den som flyr.
Men känslan av att vilja springa och gömma sig för evigt är mer betydlig än någonsin just nu.

Ingen är gladare än jag...

Det blev inget av med läkarbesök idag.
En timme innan min taxi skulle plocka upp mig, ringer det ifrån avdelningen på sjukhuset.
Gynekologen jag ska träffa är sjuk, så mitt besök blir framflyttat.

Haha, ingen kunde bli gladare än jag!
Jag vaknade med en helt sanslös huvudvärk, garanterat pga spänningar inför det där besöket. Så mycket sömn vart det inte heller, av samma anledning.
Så när jag fick det där samtalet i ottan, så ville jag nästan grina av lycka. Huvudvärken släppte ganska så snart därefter också.

Dock var nog sköterskan lite trött, för efter att hon berättat att läkaren var sjuk och gett mig en ny tid, så informerade hon sedan sakligt om att det skulle komma en räkning på 250:- för uteblivet besök.

"Jag hoppas att ni skickar den till läkaren då.", svarade jag lika sakligt.

Det tog henne ett bra tag till innan hon fattade poängen och kom på att, just det, det var ju hon som hade ringt till mig. Och hon som hade bokat om besöket för att läkaren var sjuk.
Jag skulle förvisso utebli ifrån besöket, men inte på eget bevåg.
Jag hoppas att hon gick och drack sig en redigt stor och stark...kaffe efter vårt samtal.

Så nu blir det fortsatt utredning i Mars istället.
Är glad att jag slapp idag, men faktum kvarstår.
Jag ska fortfarande iväg och träffa gynekologen så småningom. :/

En topp, sen en svacka

Jag vet inte hur allvarligt det är. Kanske det inte är allvarligt alls.
Kanske det bara är en tillfällighet, något övergående?

I fredags lämnade jag som vanligt blod- och urinprov, som jag gör ca var 6:e vecka. (Ja, jag vet. Blir lite privat här nu.) Ibland har jag fått lämna ett nytt efter en omgång, oftast beroende på att sänkan varit orimligt hög eller att något visade annorlunda än normalt.
Men jag har aldrig fått meddelande om att jag ska lämna något prov akut.

Idag fick jag brev per post ifrån min specialistläkare att jag omedelbums måste lämna nytt urinprov.
På grund av den numera "försenade" posten, som har blivit kvällspost, så hann jag inte få och läsa brevet innan jag åkte till sjukhuset.
Ja, för jag var på rehab idag. På sjukhuset. Samma ställe som jag måste lämna nytt urinprov hos.
Typiskt.

Sedan vi flyttade har telefonsvararen blivit urkopplad och detta hade läkaren skrivit om.

"Har försökt nå dig flera gånger på hemtelefon."

Jag blir så stressad av att den ringer, att jag ofta stänger av signalen.
Förut gick det bra, för då kunde man lyssna av svararen varje dag. Hade någon ringt som ville något viktigt, så fanns det ett lämnat meddelande.

Jag har i allafall äggvita och blod i senast lämnade urinprov och ska in snarast och lämna ett nytt.
Det kanske inte alls är någon fara, helt ofarligt till och med.
Men när ordet AKUT används någonstans, så brukar innebörden inte vara bra.
Så jag känner mig orolig och nedstämd.

Inte mer nu, snälla, jag orkar inte med mer.

Influensa 2010

Efter en lite stressig dag i telefonen, kom jag då äntligen fram till en vårdcentral som inte hade slut på influensavaccin. Tack och lov!

Jag brukar alltid få på reumatologavdelningen, men när jag var där förra veckan så hade deras vaccin tagit slut. Men det var bara att jag gick till en vårdcentral, så skulle jag få mitt vaccin iallafall.
Vad bra, allt löser sig ändå!

Nå, minnet är bra men kort. Åtminstone närminnet ska tilläggas...
Jag glömde bort.
Igår kväll återfick jag minnet med hjälp av nyheterna. De första influensafallen har börjat droppa in.
Fasen i galoschen! Jag har ju inte vaccinerat mig!

Så idag inleddes jakten på vaccin.
Närmaste vårdcentral hade slut på vaccin. De hänvisade mig vidare. Slut på nästa också.
Fick ingen mer hänvisning, så ringde på eget bevåg runt till varenda VC inne i stan.
En utav dem hade några doser kvar, men jag var ju inte inskriven där.

"Nej, men jag hör till riskgrupperna."

"Spelar ingen roll."

Till slut chansade jag på min gamla "by-VC". Där minsann fanns det vaccin och där, minsann, var jag välkommen!

"Men du måste komma idag."

Och det gjorde jag. Och nu sitter jag här, nyvaccinerad och lite öm. Men glad över att det löste sig.
Det är förstås ingen garanti att man slipper undan influensan även fast man är vaccinerad, men förhoppningsvis så dör jag inte om jag får den iallafall.
Det här är femte året jag vaccinerar mig emot säsongsinfluensan och bara ett av åren har jag drabbats. Så statistiken är ganska bra ändå måste jag nog säga.
Med lite tur(och vaccinet), så klarar jag mig i år med!

Telefonsamtal med ödmjukhet?

Jag till telefonisten på FK i morse:

"Om jag låter arg så är det inte för att jag är arg på dig vet du, utan det är hela det här systemet som gör mig arg. Så det är inte meningen att göra dig ledsen."

Men nog lät han lite knäckt efter 20 minuter i allafall, fast att jag hade talat om för honom att det inte var personligt...

SENSMORAL: Skälla kan jag uppenbarligen fortfarande.

Hemtelefoni

Idag, onsdag, den 10 september, har vi ÄNTLIGEN fått vårt nya hemnummer inkopplat i jacket!

Nästan två veckor tog det att få bort den f.d hyresgästen nummer och få in vårt eget, men nu äntligen behöver vi inte leva i en mobil värld längre.
Så jäkla supergött!