Visar inlägg med etikett årsdag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett årsdag. Visa alla inlägg
tisdag 13 maj 2014
Tio år
För tio år sedan somnade du in.
När jag tänker på det känns det fortfarande som igår. Jag minns ganska exakt alla detaljer, vad som sades, vad som gjordes och hur jag kände.
Och jag gråter lika mycket idag som då.
Du är väldigt saknad kära Pappa. <3 p="">3>
tisdag 17 december 2013
Två år igår
Igår var det vår 2-årsdag!
Vi firade den dock i söndags, eftersom sambon jobbade extra långt pass igår.
Precis som för ett år sedan, så valde vi att gå på bio och istället för förra årets The Hobbit, så blev det i år The Hobbit 2.
Förra året unnade vi oss en varsin varmrätt på Texas Longhorn efter filmen, men i år kändes det bättre och billigare att åka hem och laga middag.
Dock gjorde vi en avstickare på hemvägen och tog en kaffe hos ett par kompisar. Och jo, det gjorde vi visst förra året också...
Iallafall så springer åren och tiden på.
Det känns fortfarande som att det var igår som snygge sambon släntrade in genom dörren och gav mig en kram.
Sen tittade vi på film. Och åt en liten middag. Och drack kaffe.
Kanske inte konstigt att vi båda tycker att det känns som ett bra sätt att fira årskärlek med film och mat.
Det var ju liksom så det började. :)
Vi firade den dock i söndags, eftersom sambon jobbade extra långt pass igår.
Precis som för ett år sedan, så valde vi att gå på bio och istället för förra årets The Hobbit, så blev det i år The Hobbit 2.
Förra året unnade vi oss en varsin varmrätt på Texas Longhorn efter filmen, men i år kändes det bättre och billigare att åka hem och laga middag.
Dock gjorde vi en avstickare på hemvägen och tog en kaffe hos ett par kompisar. Och jo, det gjorde vi visst förra året också...
Iallafall så springer åren och tiden på.
Det känns fortfarande som att det var igår som snygge sambon släntrade in genom dörren och gav mig en kram.
Sen tittade vi på film. Och åt en liten middag. Och drack kaffe.
Kanske inte konstigt att vi båda tycker att det känns som ett bra sätt att fira årskärlek med film och mat.
Det var ju liksom så det började. :)
måndag 13 maj 2013
I wish there was visiting hours in heaven
Idag Pappa, är det nio år sedan du somnade in efter flera dagars kämpande inne på IVA.
Jag vet inte om du somnade lugnt och stilla, men jag vill gärna tro det.
Jag vill låta bilden i mitt inre tro att när maskinerna stängdes av och slangarna togs bort, då somnade du in utan komplikationer och försvann lugnt in i evigheten.
Och i evigheten fann du ro och du hittade det starka kärleksfulla ljuset som man hör talas om.
Där togs du emot av alla som redan finns där.
Farmor och Farfar. Mormor. Gunnel. Och alla andra kära där borta.
Kanske kom även Morfar dit och sade hej och välkommen.
Jag satt på berget vid sjön den där kvällen och bad dem alla där uppe att se till att du skulle få det finaste av mottaganden och det mysigaste rummet med den bästa utsikten.
Jag vet inte om det blev så, men jag vill gärna tro det.
Jag har inte varit till graven idag och tänt ljus som jag brukar. Jag ber om ursäkt för det.
Jag försöker spara de få slantarna som finns kvar vet du.
Men jag har tänkt på dig hela dagen.
Inte bara idag, jag tänker på dig ofta.
Jag undrar vad du gör och hur du har det?
Jag minns saker vi gjorde och sånger du sjöng.
Jag minns ditt skratt och din lätta, öppna naturliga personlighet.
Jag minns inte de dåliga sakerna, jag minns de bra. Så oroa dig inte över om du inte var en tillräckligt bra far.
För mig är, och kommer du alltid att vara den bästa.
JAG ÄLSKAR DIG PAPPA.
söndag 11 november 2012
Grattis Pappa
...på Fars dag.
Tyvärr orkar jag inte åka till dig på kyrkogården, för jag mår inte alls bra. Men här hemma lyser det ljus för dig och jag tänker på dig.
Tyvärr orkar jag inte åka till dig på kyrkogården, för jag mår inte alls bra. Men här hemma lyser det ljus för dig och jag tänker på dig.
söndag 22 juli 2012
fredag 18 maj 2012
Födelsedag #2
Mina älskade bebisar som jag har haft sedan de var 9 veckor gamla, blir idag hela
14 år(!).
Vart tar tiden vägen??
Grattis på födelsedagen Mysan & Kennedy!
Hipp Hurra!
Etiketter:
födelsedag,
katt,
kennedy,
mysan,
årsdag
torsdag 17 maj 2012
Födelsedag #1
Etiketter:
Cheyenne,
födelsedag,
Hund,
årsdag
söndag 13 maj 2012
fredag 2 mars 2012
Tack för att du finns
Idag är en sådan där dag som raderats ur almanackan.
En årsdag som inte längre är det.
Utan att ha en minsta aning så lade jag ut följande text på Facebook strax efter midnatt:
"Eftersom (C) i kvällens Debatt förklarade att singelskap är en sjukdom, så gissar jag att alla singlar kan ringa och sjukskriva sig från jobbet imorgon?"
(Och ja, självklart var det ironi! Jag om någon vill väl att förslaget ska gå igenom!
Men är man alliansvänlig eller inte förstår/känner mig alls, så tror man ju förstås att jag bara hör det jag vill höra (som all press tex) och försöker häckla den stackars alliansen. Nästa gång får jag verkligen inte glömma att lägga till en smiley, för det verkar göra susen...)
Jag satt till och med och chattade en stund med exet i samma veva och hade egentligen ingen koll på "läget" alls. Det kanske inte han heller hade?
Först efteråt när vi sagt godnatt och jag såg vem som fyllde år idag, så klickade det till uppe det grå luddet.
Idag skulle ha varit min och exets årsdag. Om vi fortfarande hade varit ett par.
Det är en väldigt konstig känsla som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Jag har gått vidare, men han är en viktig person i mitt liv för att han var oerhört viktig under så många år.
Jag saknar honom.
Inte som den jag var kär i, utan som den finaste och bästa av kompisar.
Och jag älskar honom.
Inte som mannen i mitt liv som jag alltid vill vara med, älska med och leva i nöd och lust med, utan för att han alltid stod mig bi när jag behövde det som bäst - under de svåraste åren av min sjukdom.
Jag hoppas att vi alltid kan vara de finaste av vänner och kompisar oavsett vart våra respektive liv tar oss här i världen.
För jag värdesätter honom högt.
En årsdag som inte längre är det.
Utan att ha en minsta aning så lade jag ut följande text på Facebook strax efter midnatt:
"Eftersom (C) i kvällens Debatt förklarade att singelskap är en sjukdom, så gissar jag att alla singlar kan ringa och sjukskriva sig från jobbet imorgon?"
(Och ja, självklart var det ironi! Jag om någon vill väl att förslaget ska gå igenom!
Men är man alliansvänlig eller inte förstår/känner mig alls, så tror man ju förstås att jag bara hör det jag vill höra (som all press tex) och försöker häckla den stackars alliansen. Nästa gång får jag verkligen inte glömma att lägga till en smiley, för det verkar göra susen...)
Jag satt till och med och chattade en stund med exet i samma veva och hade egentligen ingen koll på "läget" alls. Det kanske inte han heller hade?
Först efteråt när vi sagt godnatt och jag såg vem som fyllde år idag, så klickade det till uppe det grå luddet.
Idag skulle ha varit min och exets årsdag. Om vi fortfarande hade varit ett par.
Det är en väldigt konstig känsla som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Jag har gått vidare, men han är en viktig person i mitt liv för att han var oerhört viktig under så många år.
Jag saknar honom.
Inte som den jag var kär i, utan som den finaste och bästa av kompisar.
Och jag älskar honom.
Inte som mannen i mitt liv som jag alltid vill vara med, älska med och leva i nöd och lust med, utan för att han alltid stod mig bi när jag behövde det som bäst - under de svåraste åren av min sjukdom.
Jag hoppas att vi alltid kan vara de finaste av vänner och kompisar oavsett vart våra respektive liv tar oss här i världen.
För jag värdesätter honom högt.
Tack för att du alltid fanns och för att du fortfarande finns Billy
tisdag 29 november 2011
29 November
För tre år sedan var vi i Göteborg, jag och exet. Vädret var ungefär detsamma den helgen som det är nu. Det regnade och var rått och grått.Men det gjorde inget. För vi var kära och nyförlovade. Med framtiden för oss.
Idag skulle det alltså ha varit vår 3-åriga förlovningsdag.
Förhållandet är över sedan i somras, exet har flyttat ut och min förlovningsring ligger och samlar damm i badrumsskåpet.
Saker och ting ändrar sig här i livet.
Jag trodde att jag skulle grina och vara fylld av vemod och kärleksfulla minnen idag.
Visst tänker jag tillbaka och minns, men jag har inte gråtit en tår. Än i allafall.
onsdag 2 mars 2011
Fyra år av natt & dag, tillsammans Du & jag
Idag är det min och sambon 4-årsdag.Jag känner att jag på något sätt måste ha gjort något bra och gott här i livet, som ändå förtjänade en sådan hyvens människa att dela min glädje och sorg med.
Jag är så glad att han finns i mitt liv och att han står ut med, och förstår alla mina krämpor och mitt därav sviktande humör.
Jag hoppas att jag emellan svackorna är tillräckligt duktig på att berätta det för honom och visa att han är den bäste som finns.
För det är han verkligen!
tisdag 30 november 2010
Inte att förglömma
Vi firade vår förlovningsdag igår kväll med hemköpt mat, ett glas vin och tända ljus i matsalen.
Det blev kanske inte så romantiskt som det låter, men helt klart minnesvärt.
Sambon började tokblöda näsblod efter halva måltiden och satt sedan resten av middagen med en stor tuss uppkörd i ena näsborren som blödde igenom hela tiden. Trots att han gick och bytte flera gånger, så blödde det igenom igen och igen.
Istället för dessert så blev det allmän avmaskning av både hundar och alla katter.
Inte planerat, men det behövdes och var dags. Och eftersom alla katterna samlades i köket då de visste att vi ätit mat(det kan ju finnas rester!), så passade vi på att förena nytta med nöje.
Lite senare kände sambon sig febrig och lade sig i soffan.
Jag såg till att han fick i sig Panodil och C-vitamin. Därefter satte jag mig i fåtöljen bredvid och somnade så småningom framför TV:n.
När jag vaknade hade sambon gjort reträtt från soffhörnan och elden hade slocknat i kaminen. Det drog kallt.
När jag väl fått fyr i fanskapet igen, så valde sambon att ta kvällen. Han började jobba 07.00 i morse, så jag förstår att han behövde sova.
Så fick vi dagen firad i allafall.
Och liksom den minnesvärda dagen i Göteborg för två år sedan, så tror jag nog att även årets förlovningsdag kommer att kommas ihåg ett bra tag... :)
Det blev kanske inte så romantiskt som det låter, men helt klart minnesvärt.
Sambon började tokblöda näsblod efter halva måltiden och satt sedan resten av middagen med en stor tuss uppkörd i ena näsborren som blödde igenom hela tiden. Trots att han gick och bytte flera gånger, så blödde det igenom igen och igen.
Istället för dessert så blev det allmän avmaskning av både hundar och alla katter.
Inte planerat, men det behövdes och var dags. Och eftersom alla katterna samlades i köket då de visste att vi ätit mat(det kan ju finnas rester!), så passade vi på att förena nytta med nöje.
Lite senare kände sambon sig febrig och lade sig i soffan.
Jag såg till att han fick i sig Panodil och C-vitamin. Därefter satte jag mig i fåtöljen bredvid och somnade så småningom framför TV:n.
När jag vaknade hade sambon gjort reträtt från soffhörnan och elden hade slocknat i kaminen. Det drog kallt.
När jag väl fått fyr i fanskapet igen, så valde sambon att ta kvällen. Han började jobba 07.00 i morse, så jag förstår att han behövde sova.
Så fick vi dagen firad i allafall.
Och liksom den minnesvärda dagen i Göteborg för två år sedan, så tror jag nog att även årets förlovningsdag kommer att kommas ihåg ett bra tag... :)
Etiketter:
förlovning,
kärlek,
minnen,
årsdag
måndag 29 november 2010
Vår förlovningsdag!
Idag firar jag och sambon två år som förlovade!Det känns fortfarande som om det var igår vi satt på hotellet i Göteborg och bytte ringar medan vi drack champagne och smakade goda ostar och dyr choklad i sköna badrockar. Ja, för innan hade vi nämligen ockuperat hotellets SPA.
Tackar än en gång för hotellets dundermiss vid incheckningen, så att vi bjöds både champagne, ostar, choklad och fri tillgång till SPA-avdelningen.
Kvällen kunde verkligen inte ha blivit bättre!
Regnade nästan hela helgen gjorde det när vi var där. Enda uppehållet var eftermiddagen vi firade på julmarknaden i Haga.
Vi besökte Universeum, Jul på Liseberg, Avenyn, Nordstan och många av de andra stora shoppinggallerierna. Jag tror aldrig att jag tidigare åkt så mycket buss och spårvagn på en och samma helg.
Först hade vi tänkt att försöka besöka Göteborg varje höst som ett litet minne, men förra hösten lade vi pengarna på en underbar Gotlandssemester istället.
I år har vi ju som bekant flyttat(vilket kostar pengar) och årets "tur" blir istället en liten tripp till ******* i December. ;)
Vi firar nog hemma med hemlagat och kanske ett glas vin ikväll.
Det toppar förstås inte kvällen i Göteborg för två år sedan, men det behöver ju inte göra det heller.
Vi har ju varann. :)
Etiketter:
förlovning,
kärlek,
minnen,
årsdag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





