Valborgsmässoafton 2013

Nu grönskar det 
Skriven av: Text. Evelyn Lindström/Musik. J.S . Bach

Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd,
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål, till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din!

Långt bort från stadens gråa hus,
vi glatt vår kosa styr.
Och följer vägens vita band,
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se,
på livets rikedom.
Som gror och sjuder överallt,
där våren går i blom!


Vintern rasat ut
Skriven av: Text: Herman Sätherberg (1812-1897)/Musik: Otto Lindblad (1809-1864)
Melodi: Längtan till landet. Ur Jägarens vila, 1838

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande.
Ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne.
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse.
Se dem än som i min barndoms stunder,
följa bäckens dans till klarnad sjö.
Trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.


Vårvindar friska
Vårvindar friska
Leka och viska
Lunderna kring, likt älskande par
Strömmarna ila
Finna ej vila
Förr'n ner i djupet störtvågen far
Klappa, mitt hjärta, klaga! - O, hör
Vallhornets klang bland klipporna dör!
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal

Hjärtat vill brista
Ack! när den sista
Gången jag hörde kärlekens röst
Avskedets plåga
Ögonens låga
Mun emot mun vid klappande bröst
Fjälldalen stod i blomstrande skrud
Trasten slog drill på drill för sin brud
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Suckande, berg och dal


Sköna maj
Skriven av: Johan Ludvig Runeberg

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen!
Sköna maj,
välkommen våra lekars vän! Känslans gudaflamma,
väcktes vid din ljusning. Jord och skyar stamma,
kärlek och förtjusning. Sorgen flyr för våren, glädje ler ur tåren.

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen! Sköna maj,
välkommen våra lekars vän!
Känslans gudaflamma, väcktes vid din ljusning.

Hör! Med tacksam tunga, tusen fåglar sjunga. Liksom vi, liksom vi... Välkommen, sköna maj!
Välkommen, sköna maj!

Motgång är mitt andra namn

Lite dött har det varit i några dagar.
Var iväg och sjöng med kören i torsdags för första gången i år!
Tanken är att jag ska slippa snor och snörvel ett tag och ska vara med och sjunga med dem på Valborg och även på ett bröllop i slutet på Maj.
Roligt var det! Jag har saknat dem väldigt och jag har saknat att sjunga.

Dock blev jag helt slut efteråt och med skitvädret som varit senaste dagarna, så har jag legat i konstant soffläge och proppat morfin.
Att det dessutom kom oroväckande post i torsdags som blev en smärre storm med efterföljande chock under fredag...ja, det har ju inte gjort saker och ting bättre.
Stress och oro är livsfarligt när man har en ledsjukdom. I de lägena spelar det ingen roll vilket väder det är, men det underlättar ju inte när allt slår till på en och samma gång.

Det är för många uppförsbackar hela tiden.
Jag låg och tänkte emellan smärtvågor och tårar inatt. Det var faktiskt ganska längesen som det kändes riktigt, riktigt bra.
Varför är det så? Brukar det inte vara lite raksträcka emellan krokarna?

Eller så är det bara att inse. "Motgång" är nog mitt andra namn. :(

Men solen skiner!

Dagarna går fort nu.
Våren ser ut att bli intensiv. Mycket rehab, handikappridningen, sambon som kommer att vara borta en månad...
Jag var tvungen att lägga några saker åt sidan, för att vara på den säkra sidan att jag kommer att orka och inte bli sängliggande emellan alla uppgifter.
Kören får tex ligga på is till efter påsk. Tråkigt, för jag tycker så mycket om alla som är med och det är så härlig stämning. Så mycket mer än bara sång och musik.
Men efter påsk ser det lugnare ut och sambon har kommit hem igen, och då hoppas jag att inte vårstarten har slitit ut mig för illa och att jag kan sjunga med dem igen.

Det är skönt när det händer saker, men det är jobbigt också.
Jag blir fort trött, får mer ont, orkar mindre.
Önskar att det vore tvärtom, att jag får en kick utav det, sådär som jag fick innan jag blev sjuk. Ju mer fart, desto piggare blev jag.
Nu är det helt omvänt och ju mer jag försöker företa mig, ju mer handikappad och sliten blir jag.

Men solen skiner! Och solen gör mig alltid glad. :)

Imorgon sjunger vi in våren

Längtan till landet (Vintern rasat ut)

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommar'n här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande.
Ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne.
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse.
Se dem än som i min barndoms stunder,
följa bäckens dans till klarnad sjö.
Trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.


 Sköna maj

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen!
Sköna maj,
välkommen våra lekars vän! Känslans gudaflamma,
väcktes vid din ljusning. Jord och skyar stamma,
kärlek och förtjusning. Sorgen flyr för våren, glädje ler ur tåren.

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen! Sköna maj,
välkommen våra lekars vän!
Känslans gudaflamma, väcktes vid din ljusning.

Hör! Med tacksam tunga, tusen fåglar sjunga. Liksom vi, liksom vi... Välkommen, sköna maj!
Välkommen, sköna maj!


 Nu grönskar det

Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd,
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål, till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din!

Långt bort från stadens gråa hus,
vi glatt vår kosa styr.
Och följer vägens vita band,
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se,
på livets rikedom.
Som gror och sjuder överallt,
där våren går i blom!



Vårvindar friska

Vårvindar friska
Leka och viska
Lunderna kring, likt älskande par
Strömmarna ila
Finna ej vila
Förr'n ner i djupet störtvågen far
Klappa, mitt hjärta, klaga! - O, hör
Vallhornets klang bland klipporna dör!
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal

Hjärtat vill brista
Ack! när den sista
Gången jag hörde kärlekens röst
Avskedets plåga
Ögonens låga
Mun emot mun vid klappande bröst
Fjälldalen stod i blomstrande skrud
Trasten slog drill på drill för sin brud
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Suckande, berg och dal

  
Majsång 

O, hur härligt majsol ler,
O, hur härligt majsol ler! 

I de blåa höjder sjungas vårens fröjder,
och sin doft var blomma ger.

O, hur härligt majsol ler,
O, hur härligt majsol ler,
O, hur härligt majsol ler!


Vårsång 

Glad, såsom fågeln i morgonstunden,  
hälsar jag våren i friska natur'n. 
Lärkan mig ropar och trasten i lunden,
ärlan på åkern och orren i fur'n.

Se, hur de silvrade bäckarna små
hoppa och slå, hoppa och slå.

Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
av liv och av dans, av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!
Uti vårsolens glans!
 

 

Aprilvädret knäcker

Jag orkar snart inte med det här längre!
Vädret som bara ändrar för varje timme. Lederna skriker, kroppen hänger inte med och jag blir så trött.
Att jag intar full dos morfin gör mig avtrubbad och jag går runt som en zombie i lightversion här hemma eller om jag åker någonstans.

Jag lyckades avhålla mig från just morfin i onsdags när jag skulle träffa barn, för då ville jag vara "klar". Inte förrän jag kom hem dukade jag under med en liten "mår-finare" och några Pamol.
Men igår till körövningen så var det oundvikligt. Det gjorde så jäkla ont.
Jag funderade större delen av dagen på att ringa återbud, men ville göra ett försök ändå.

Jag preparerade och väntade på verkan under övningens gång, men det gjorde bara ont och jag orkade inte koncentrera mig. All fokus rann ur huvudet och flera gånger hörde jag inte ens vad körledaren sa eller spelade. Allt bara flöt ihop och jag fick ångest för att jag inte klarade min stämma.
Först i bilen på hemvägen lossnade det lite, men då blev jag istället så där "rusflamsig" och så här i efterhand så minns jag inte vad jag sa under färden heller.
Måtte jag inte ha skrämt slag på min underbart snälla chaufför Ann och tjejerna...

Jag vaknade av att det knackade på dörren tidigt i morse, eller snarare - hundarna väckte mig då det knackade på dörren i morse.
Men jag kunde inte ens röra benen över sängkanten. Så försökte jag resa överkroppen och sätta mig upp, men det gick inte heller.
Inte en enda förgrening emellan hjärnan och resten av kroppen ville fungera, och även om det händer då och då så blev det så jobbigt i morse.
För tänk om den där stackaren som stod och knackade (ganska länge dessutom) trodde att jag bara illvilligt vägrade att öppna? Kanske stod och gluttade i smyg i något fönster och bara gömde mig?

Så hörde jag efter en bra stund en bil åka iväg och pressen släppte lite.
Fyra timmar senare lyckades jag krypa ned för trappen på alla fyra baklänges och, i sittande ställning, släppa ut hundarna i det där jäkla pissvädret som bara ställer till problem.
Aprilvädret fullkomligt knäcker mig.

Melodifestival

Ikväll är det stora finalen, hujedamig.
Ni som läst denna blogg sedan begynnelsen, kommer kanske ihåg att jag var ganska så "insatt" i det här med Melodifestival när det begav sig?
Man kan säga att leva ihop med en relativt negativt inställd människa, det tar liksom det roliga ur en. Mycket kunde kvitta. Melodifestival tex.
Jag har tittat med ett halvt öga senaste åren, men inte känt något speciellt. Mer en känsla av att "man kanske ska". "För att".

I år sker allt i det här hemmet på mina villkor, för nu är det bara mitt och jag är både herre och fru på täppan.
Jag måste nog säga att jag oroade mig flera gånger över deltävlingarnas bidrag, har alla låtskrivare i Sverige flytt fältet??
Och när man drar in ståuppkomiker, författare och dramatenskådisar för att fläska upp tittarsiffrorna, då blir jag faktiskt lite grinig.
För det finns så otroligt många duktiga sångare som aldrig får en chans eller som ingen bryr sig i.

Nästa år hoppas jag på att se låtskrivare som Per Gessle, Joakim Thåström, Laleh, Ola Berg och Mikael Wiehe (Nej, jag vet. Det kommer inte att hända, men drömma kan man väl få!).
Och så hoppas jag att några vettiga talangscouter går skallgång i varenda privat studio och källargarage efter okända, begåvade talanger (som kan sjunga!) som får sin drömchans.

Jag är ledsen Danny, men du har haft både Idol och Melodifestival och Let's Dance och vet fasen allt redan.
Släpp fram morgondagens stjärnor, det skulle jag tycka vore mycket mer intressant!

Åker iväg och låter lite

Så var det söndag jämn vecka igen och jag åker iväg och ylar lite med kören.
Hur mycket jag än älskar musik och att sjunga, så kan jag inte sluta tänka på imorgon med stor spänning och frågan är om det blir så mycket sömn i natt. :)

Valborgsmässoafton

Nu grönskar det
Skriven av: Text. Evelyn Lindström/Musik. J.S . Bach

Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd,
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål,
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din!

Långt bort från stadens gråa hus,
vi glatt vår kosa styr.
Och följer vägens vita band,
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se,
på livets rikedom.
Som gror och sjuder överallt,
där våren går i blom!


Vintern rasat ut
Skriven av: Text: Herman Sätherberg (1812-1897)/Musik: Otto Lindblad (1809-1864)
Melodi: Längtan till landet. Ur Jägarens vila, 1838

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande.
Ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne.
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse.
Se dem än som i min barndoms stunder,
följa bäckens dans till klarnad sjö.
Trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.


Vårvindar friska

Vårvindar friska
Leka och viska
Lunderna kring, likt älskande par
Strömmarna ila
Finna ej vila
Förr'n ner i djupet störtvågen far
Klappa, mitt hjärta, klaga! - O, hör
Vallhornets klang bland klipporna dör!
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal

Hjärtat vill brista
Ack! när den sista
Gången jag hörde kärlekens röst
Avskedets plåga
Ögonens låga
Mun emot mun vid klappande bröst
Fjälldalen stod i blomstrande skrud
Trasten slog drill på drill för sin brud
Strömkarlen spelar
Sorgerna delar
Suckande, berg och dal


Sköna maj
Skriven av: Johan Ludvig Runeberg

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen!
Sköna maj,
välkommen våra lekars vän!
Känslans gudaflamma,
väcktes vid din ljusning.
Jord och skyar stamma,
kärlek och förtjusning.
Sorgen flyr för våren,
glädje ler ur tåren.

Sköna maj,
välkommen till vår bygd igen!
Sköna maj,
välkommen våra lekars vän!
Känslans gudaflamma,
väcktes vid din ljusning.

Hör! Med tacksam tunga,
tusen fåglar sjunga.
Liksom vi, liksom vi...
Välkommen, sköna maj!
Välkommen, sköna maj!

Lördag - festen

Idag glömde jag kameran. Miss i protokollet.
Men jag hoppas att andra tog de där bilderna istället.

Lördagen flöt på väldigt fint, kanske lite för bra när jag tänker efter. Går en sak för bra, så går en annan sämre.
Lite smärre saker och tekniska fel får man räkna med och lite nervösa är vi nog alla till mans.

Årets nya inslag som kallades "Wilma berättar..." bestod i lilla Wilma på hennes lika lilla ponny som hette Sally.
Till poppig musik, med en textad skylt i ena handen, red det lilla ekipaget in på banan och presenterade varje akt innan den började.
Jättetufft! Och väldigt sött! :)

Värmlandsvisan tappade luft och var lite falsk. Inte alls som förra årets bravur.
Men då hade jag svärföräldrarna på parkett, så då var jag ju tvungen att visa mig i mitt esse! ;)
Sammantaget så har det helt klart varit sämre versioner av sköna Värmlandsvisan, så jag är nöjd ändå.

Kadriljen fick stoppas två gånger pga lösa benlindor, men i övrigt var den toppen. Kalasfin! Jag är mäkta imponerad över deltagarna som är så duktiga!
Och årets nya kadriljmusik - även om den inte kan mäta sig med den gamla, hederliga - var bra. Den passade verkligen in med både tempo och stämning.

Besöket ifrån TV-kändisen Maria Montazami kändes jättebra innan showen, men väl framför publik blev det så nervöst att Hollywood-frun talade både stockholmska, värmländska, dalmål, Karlskoga-dialekt och Eskilstuna-dialekt.
Jag tar på mig allt. Det var jag som inte fick ihop det. Jag erkänner. :)
Men man får ställa upp och bjuda på sig själv ibland, även om det blir pannkaka av alltihop.

Maskeraden vanns i år av de otroligt seriösa tjejerna som var cheerleaders till häst. Med svår akrobatik och klockren hejaramsa, var vinsten ett solklart faktum.

Lite nervösa ponnyer inför hoppningen gjorde ryttarna ledsna och besvikna, men tjejer! Ni var ju jätteduktiga hela veckan!
Strunta i de där minuterna i lördags, det är sådant som händer och det gjorde absolut ingenting.
Ni är mina idoler ändå!

I år hörde alla stallgängets sång! Det var det stora problemet förra året.
Men i år fick vi till det och vi gjorde det bra! Fasen vad vi är bra! :D

Sång var också den överhängande faktorn som gjorde kvällen till natt. Och så småningom även till morgon.
Med pannlampor satt grabbarna Bror med en gitarr och Ola med en ukulele och läste noter och texter i mörkret.
Andra använde sina mobiler, tändare eller annat för att lysa upp texten i sånghäftena och sedan sjöng vi tills mörkret försvann och solen dagades i gryningen.
Halv sex på morgonen gick jag i säng. Trött, men nöjd!

Jag är väldigt trött och otroligt sliten efter veckan som gått.
Det riktigt suger ut energi ur kroppen fortfarande och då har det ändå gått ett par dagar.
Jag behöver lång återhämtning, det är som vanligt.
Men oavsett hur jag mår just nu, så ser jag fram emot nästa års Välingevecka.
Hoppas att tiden går fort! :)