Gott Nytt År

Till alla bloggare, läsare av denna blogg,

kära vänner och familj
skulle jag härmed vilja önska ett riktigt levande och härligt

GOTT NYTT ÅR!
HAPPY NEW YEAR!

Det har hänt lite

Det har hänt lite i mitt liv sedan jag skrev sist.
Faktum är att det har hänt mycket ända sedan förra året, men jag har valt att inte blogga om det pga flera anledningar.

Nu är livet i en annan fas och jag är fortfarande lite i chocktillstånd tror jag. Men väldigt lycklig, det är jag!

Det blir kanske lite bloggstiltje framöver, men håll till godo. Jag har inte försvunnit och tids nog ska ni få veta min stora hemlighet. :)

Bildblogg?

Jaha, ser hon bara på TV och har öppnat bildblogg den där Sundinskan?

Ja, man kan ju nästan tro det!

Men det är väl snarare så att det har varit torka på skrivarfronten.
Det som jag i vanliga fall skriver av mig, har jag fått ur mig på annat sätt istället. Och det är ju faktiskt positivt!

Annars går livet sin stilla gång.
Kaffe på morgonen, yoghurt på kvällen.
Hundarna är friska och glada.
Sambon är förkyld, men glad.
Jag har haft väldigt mycket huvudvärk, vilket är jobbigt och tärande, men ibland ska man ha lite motgångar också.

Vi planerar att möblera om lite grann här hemma under våren.
Inte köpa något nytt, kanske eventuellt byta ut saker. Eller snarare minimera.
Det känns som att vi har för mycket grejer och saker och jag upplever vissa ställen i huset som "plottriga" och det har jag aldrig varit förtjust i.
Jag vill ha utrymme och luft.
Och ju mer grejer, desto lättare stökas det till. Dessutom så försvåras alltid städningen om man har en massa pryttlar och småsaker som står/ligger överallt.

Min utmaning i vår blir att röja ur och städa upp i grovköket.
Sedan vi stängde igen ytterdörren dit (för trappen utanför är under all kritik och rent ut sagt farlig), så har det blivit ett allmänt skräp- och stökrum och ofta får man bana sig en väg fram för att hitta tvättmaskinen och torktumlaren som ju ska vara någonstans därinne. 
Jag har tänkt länge på hur jag skulle vilja göra med eländet och nu tror jag mig ha hittat en bra inre bild för hur jag ska göra och hur vi ska lösa så att det inte blir sådär i fortsättningen.

Ska bli spännande att se hur det hela slutar.
Kanske jag delar med mig av en före- och en efterbild när det ter sig.
Kan ju inte sluta lägga ut bilder nu, när jag så uppenbart har skapat en bildblogg! :)

Men snälla nån...

Ser att jag har en massa utkast i bloggen som jag glömt publicera! Eller snarare, jag har tryckt på utkast-knappen istället för rätt knapp. Det går av gammal vana ibland.
Nåväl, då kommer här en massa korta inlägg i rask takt som skulle varit ute för en vecka sen, eller ett par dagar sen...

Gott Nytt År!

Till alla bloggare, läsare av denna blogg,

kära vänner och familj
skulle jag härmed vilja önska ett riktigt levande och härligt

GOTT NYTT ÅR!

HAPPY NEW YEAR!

Nu lugnar vi ner oss lite va?

Tänk att när jag skriver något, då ska det bli rabalder...jag får nog sluta skriva snart.

Tycker inte om det där när folk blir ilskna och arga, det gör mig ledsen och jag vill helst krypa ner i något svart hål och dra en skyddsmur runt mig.

Jag är nog en sådan där överkänslig människa. På gott och ont.
Mitt hjärta blöder för så mycket, men tyvärr skadas det väldigt lätt. Och minnena som aldrig går bort gör inte saken lättare.

För länge, längesen såg jag ett program om hur seriemördare ofta är som barn eller hur de börjar sin "karriär".
Det gick bra att se tills de visade en rekonstruerad scen där en 14-årig pojke sköt prick med ett luftgevär på en liten hundvalp som satt fastbunden på en trädgård. Det hela slutade med att han hällde bensin på den och tände eld.
Usch, nu rinner tårarna, det var så himla fruktansvärt! Jag blev så chockad, jag kom mig inte för att byta kanal innan det var för sent.
Det är säkert 20 år sedan, men jag kan se det framför fortfarande och jag mår så dåligt, det gör så ont i hjärtat! :(

Likadant när barn far illa.
Jag minns grannbarnen där jag bodde när jag var yngre. De gick runt, runt i skogen i knappt några kläder, men de ville hellre gå där bland gran och tall än att gå hem.
Det gjorde så ont att se dem.
Ibland stannade jag med bilen eller cykeln eller hästen, vilket fordon jag då var ute med för stunden, men då sprang de alltid.
Kanske de var rädda att jag ville ta med dem hem?
Egentligen ville jag bara fråga hur de mådde, om de ville ha hjälp, om de var hungriga om de ville ha lite kläder... Men så nära kom jag aldrig.
Men det skar alltid så i själen och i hjärtat när jag såg dem.

Jag har alltid mått dåligt när folk blir arga eller skriker.
Jag lägger mig direkt i ett bråk, jag vill INTE bråka. Men jag försöker gärna prata om jag orkar, är nog en liten diplomat som alltid vill ställa saker och ting till rätta.

Jag vet att jag emellanåt skriver saker som irriterar andra.
Men det måste få vara okej att jag skriver ner min åsikt, mina känslor och mitt liv på min blogg?
Jag respekterar att andra tycker och tänker olika, jag accepterar att andra har olika uppfattningar, åsikter, tro, politisk inriktning osv.
Jag måste få skriva ned, och av mig det som irriterar och skapar obehag hos mig, det är mitt enda sätt att få ur det för tillfället.

Om ni inte gillar det ni läser, så snälla rara, läs då inte mer. 
Om jag faller i dålig jord pga det jag skriver, så är det helt okej. Jag vet att man inte kan gilla alla.
Men om ni vill ta upp en diskussionen om något jag skriver, ta den då direkt med mig än att sitta och skriva anonyma kommentarer.
Jag diskuterar mer än gärna lugnt och sansat över en kopp kaffe i godan ro.

Och eftersom jag inte är långsint, så har jag redan - som Kungen sa - vänt blad.

Jag har valt att ta bort alla kommentarer ifrån nedanstående inlägg. 
Detta för att visa att jag bara ville skriva ned vad som tyngde mig utav händelsen, utan att på något sätt kräva uppmärksamhet eller något annat löjligt. Det är bara mina tankar och känslor som måste få flöda lite fritt.
Jag tackar dock ödmjukast för all positiv feedback.

Precis så känner jag med!

Idag ska jag inte skriva så mycket, utan jag ska ge er en länk till en fin människa, som liksom jag själv, kämpar varje dag med kronisk ledsjukdom.

HÄR hittar ni ett inlägg som beskriver precis så som jag, och säkert många andra också, känner.

Tack Kicki, för att du tog upp detta och gjorde det så bra!
Jag har själv tänkt tanken, men inte riktigt haft på känn hur jag ska förklara för att inte bli missförstådd. Nu behöver jag inte fundera på det något mer, utan hänvisar till dig. :)

Ny layout

Så här i höstrusket krävdes något nytt.
Jag vet att jag bloggar nästintill obefintligt, men det beror inte på att det inte finns saker att skriva, snarare att jag tvekar att skriva ned dem. Inte för att jag är rädd att göra någon annan illa, utan för att det är så personligt, så privat.
Det hör inte hemma på en blogg.

Jag inser med ovanstående rader att jag börjar bli vuxen! :S
Eller kanske inte vuxen, men mer eftertänksam.
Jag har inte heller något behov av att skrika ut mina sorger och mitt ve för tillfället, det gror på bra i min egen takt i lilla hjärnan. Utan att ta skada, så då får det vara kvar där ifred ett tag.
Det kommer inte att vara så för alltid, jag har gränser...men just nu råder ett lugn och jag ska passa på och ta tillvara på det så länge jag kan.

Campadre

När man ligger sjuk, så hittar man ibland saker som man annars inte ens skulle kunna ha letat efter.
Men nu är jag också medlem på Campadre och kan absolut rekommendera er att joina!
Det kostar inget och här kan man absolut göra fynd!

Ingen lust

Man kan väl säga att jag har tappat sugen på att skriva.
En vacker dag så kommer den där lusten att återvända, det vet jag av egen erfarenhet.
Men just nu känns det inget alls.
Ni får stå ut med lite bilder, ordspråk och musik ett tag framöver.

Melodifestival

Ikväll är det stora finalen, hujedamig.
Ni som läst denna blogg sedan begynnelsen, kommer kanske ihåg att jag var ganska så "insatt" i det här med Melodifestival när det begav sig?
Man kan säga att leva ihop med en relativt negativt inställd människa, det tar liksom det roliga ur en. Mycket kunde kvitta. Melodifestival tex.
Jag har tittat med ett halvt öga senaste åren, men inte känt något speciellt. Mer en känsla av att "man kanske ska". "För att".

I år sker allt i det här hemmet på mina villkor, för nu är det bara mitt och jag är både herre och fru på täppan.
Jag måste nog säga att jag oroade mig flera gånger över deltävlingarnas bidrag, har alla låtskrivare i Sverige flytt fältet??
Och när man drar in ståuppkomiker, författare och dramatenskådisar för att fläska upp tittarsiffrorna, då blir jag faktiskt lite grinig.
För det finns så otroligt många duktiga sångare som aldrig får en chans eller som ingen bryr sig i.

Nästa år hoppas jag på att se låtskrivare som Per Gessle, Joakim Thåström, Laleh, Ola Berg och Mikael Wiehe (Nej, jag vet. Det kommer inte att hända, men drömma kan man väl få!).
Och så hoppas jag att några vettiga talangscouter går skallgång i varenda privat studio och källargarage efter okända, begåvade talanger (som kan sjunga!) som får sin drömchans.

Jag är ledsen Danny, men du har haft både Idol och Melodifestival och Let's Dance och vet fasen allt redan.
Släpp fram morgondagens stjärnor, det skulle jag tycka vore mycket mer intressant!

Bloggflytt för brudarna Gruus

Sista gången får det verkligen vara nu.
Mina kära hundar för till och från sin talan om sitt hemska, och stundtals även roliga, liv i en egen blogg.
Ni hittar den länkad i blogglistan till höger, eller så kan knalla direkt om ni trycker...

HÄR!

En liten lista igen

Februaribarn hade gjort en liten lista och jag gillar ju enkäter och sånt... :)
Här kommer min version i allafall.


1) Vad gjorde du för 10 år sedan?
Jobbade, festade, tävlade dressyr med min häst, tränade som en idiot, jobbade och festade lite till.

2) Vad gjorde du för ett år sedan?
19 Januari i min almanacka förra året är helt tom. Men jag gjorde det här inlägget i bloggen.
Enligt kalendern så hade jag dagen innan ett avslutningssamtal med min knäppgökskurator som jag fick gå till i samband med att jag fick en kronisk sjukdom. Och dagen efter var jag på hockey, Färjestad- Djurgården. Djurgården vann. :/

3) Fem snacks du gillar:
Nötter av alla dess slag.
Mörk choklad.
Oliver.
Ostchips.
Dessertost.
-Min snackslista hade sett heeelt annorlunda ut om jag inte hade ätit LCHF. ;)


4) Fem sånger du kan hela texten till:
Värmlandsvisan.
Kärleken förde oss samman.
18 and life.
Kärleksvisan.
The Story.
-Jag har visst blivit lite skadad efter att ha sjungit på en massa bröllop...

5) Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär:
Betala av mina bröders lån och skulder.
Se till att mamma fick ett bättre boende och vård.
Resa.
Köpa mig ett eget hus.
Bjuda mina käraste vänner på en lyxig SPA-helg och en brakfest som alla och ingen skulle komma ihåg.

6) Fem dåliga vanor:
Sover för lite.
Äter för lite.
Lättirriterad.
Stundtals dåligt självförtroende.
Svårt att lita på andra människor.

7) Fem saker du gillar att göra:
Läsa.
Titta på film.
Vara ute i naturen.
Fotografera.
Lyssna på och utöva musik.


8) Fem saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa:
Päls.
Haremsbyxor.
Lädermask.
Sen har jag nog inga no, no:s kvar. Tror jag i allafall!

9) Fem favoritleksaker:
Datorn.
Androidtelefonen.
TV:n.
Kaffebryggaren.
... ... ..!

10) Fem personer jag vill se göra den här utmaningen:
Äh, sånt här ska man bara göra om man vill och har tid.
Jag ser helst att alla gör vad de själva vill göra, än vad jag tycker att de ska göra.
Slår därmed ett slag för självständigheten!

Awards

Jag tackar ödmjukast Emelie och Tessan för båda award:erna!

När man får utmärkelsen ska man tacka den man fick den av samt länka till den bloggen.

Till award:en hör också en liten uppgift, man ska skicka den vidare till fem bloggar som har mindre än 200 följare och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
Ingen svår uppgift eller hur? :)

Jag skickar award:en vidare till:

Anna
Februaribarn
Louise
Lena & Lapptussarna
Kicki

Källor

Skrev och frågade en jurist om vad som gäller när man gör källanvisningar på nätet.
Eftersom jag själv tyckte att jag var bussig och delade ett recept i en receptbank häromdagen, men som inte var mitt eget påhittade recept.
Visste inte hur jag skulle göra med källanvisningen, men eftersom jag lade med en egen bild och hade källa till receptinnehavaren om man klickade på käll-länken, så valde jag alltså efter mycket om och men att ange denna blogg som källa. Jag var ju ändock den som lade in receptet och det framgår tydligt i blogginlägget att jag inte är receptets ägare.

Dock blev det ramaskri för detta.
Jag var "tjuv, tog cred för andras slit" osv, osv...
Många mail och kommentarer(som jag valt att inte publicera) har varit ganska så hårda, en del hotfulla och de flesta andra väldigt fula.
Jag ansåg dock inte att jag stulit receptet, absolut inte! Jag angav ju källa, även om man hamnade där i andra hand. Använde mig också av en egen bild och att det kändes fel att lägga in en annan källa med min bild(för kopiera bilder får man inte göra).

Ramaskriet och lynchmobben fortsatte och jag tog därför kontakt med en jurist igår för att helt enkelt få svar på vad jag hade kunnat gjort annorlunda, vad som är rätt och fel osv.

För det första så har man inte äganderätt på tex ett recept, man kan inte få patent på ett sådant. Det finns också olika källor och i det här fallet så är den som kommit på receptet en sk. "primärkälla".
Jag som valde att dela receptet är en "sekundärkälla".
Primärkällan är alltid den mest tillförlitliga, så vill man ha bästa informationen så ska man höra/se den.

I det här fallet, när jag dessutom ändrade något på både receptet och texten ifrån primärkällan, samt lade in en egen bild OCH lade till primärkällan på länk, så anser denne jurist att jag inte gjort något brottsligt eller fel.
Jag hade kanske kunnat gjort det snyggare om jag lagt till primärkällan i receptet på receptbanken, men det framgår trots allt ändå om man klickar på sekundärlänken vart ifrån receptet härrör.
Jag har alltså varit en tydlig sekundärkälla i detta fall.
Hade jag däremot lagt till någon annans bild på banken, då hade jag stulit.
Jag tackar så mycket för den informationen!

Har detta till trots valt att jag hädanefter inte mer kommer att lägga ut recept på receptbank, varken mina egna eller andras eller omarbetade eller något.
Faktum är att jag känner mig så ledsen över alla kommentarer och hot som strömmar in, att jag funderar på att bara ägna mig åt LCHF inom hemmets alla fyra väggar utan att varken delge om det på bloggen eller prata om det med någon annan. Gå ur grupper på nätet osv.

Har tappat sugen på mänskligheten överhuvudtaget.
Jag försökte aldrig "ta över" eller "ta cred" för receptet alls, bara dela till alla andra som letar bra recept så här inför juletid. Bara vara bussig alltså.
Och jag har bett om ursäkt både en och två gånger och förklarat mig lika många, men det verkar vara en sekt eller något där ute som njuter av detta.

Hur som helst.
Det kommer inga mer recept alls på den här bloggen(som för övrigt inte ens är en mat- eller LCHFblogg).
Nu får ni hädanefter bara läsa om mina tragiska och smärtsamma dagar.
Lev ett bra liv allihop.

Tomten läser min blogg!

Vet ni en sak?
Tomten läser min blogg!
Hur jag vet det?
Jo, för han kommer redan på måndag till mig med en liten radio som jag kan ha på sovrummet, så att jag ska få hjälp med sömnen!

Tänk att han gör en sådan tripp så många dagar före Julafton, bara för lilla sömnlösa mig.
Han är allt bra snäll Tomten! :)

Lotusbarnen

"Snälla uppmärksamma vår blogg.

lotusbarnen.blogg.se

Vi är tre unga tjejer som under tre månader arbetat och bott på ett av Adoptionscentrums barnhem i Indien. Under tiden på barnhemmet blev vi vittne till en fruktansvärd, nedbrytande och mycket allvarlig misshandel av barnen. Trots att adoptionscentrum adopterar barn från barnhemmet och bistår med pengar tar de inte våra vittnesmål på allvar. De anser inte att en kortsiktig lösning är av värde trots att barnen lider varje dag. Vårt syfte med bloggen är att skapa opinion. Snälla hjälp oss att ge våra älskade barn ett ansikte och en bättre framtid. De lever på barnhemmet helt isolerade och kan inte själva påverka sin situation.

~Även i de smutsigaste av dammar kan de vackraste av blommor växa~ "

Tisdagstipset

På många bloggar och på andra sidor ute i etern, pågår tävlingar av olika slag.
Man kan vinna allt ifrån hundbäddar och barnkläder, till smycken och presentkort.
Det är inte så lätt att tipsa om alla sidor som finns, då tävlingarna tar slut.
Men på en del bloggar finns det länkar eller information om vart det hålls en tävling för tillfället, så håll utkik!

Jag har faktiskt aldrig tävlat via någon blogg...förrän nu!
Bästa LCHF-tjejen Emelie lottar ut en stegräknare på sin blogg!
Eftersom jag snart måste lämna tillbaka den jag lånat ifrån sjukgymnasten, så är det läge att börja spara ihop till en egen. Men så sparar jag ju ihop till ett par bra skor också, hur i all världen ska jag få tag i alla pengar till detta??
Jag kan ju liksom inte göra annat än att tävla om en, tillfället är ju väldigt lägligt måste jag säga.

Vill man inte vara med och tävla, så tycker jag ändå att man ska läsa Emelies blogg, för där finns mycket goda LCHF-recept, bra tips och fina matbilder.
Där finns också många länkar till ännu fler bra LCHF-bloggar om man är nyfiken och vill läsa mer!

Indianen & Polisen

De är tillbaka!
Bejublad blogg-comeback av systrarna Gruus, numera kallar de sig dock Indianen & Polisen.

Ni hittar bloggen HÄR.

Oj, hjälp!

Jag gjorde det, jag bytte design på bloggen - bara sådär!
Vet inte riktigt hur det känns om jag ska vara ärlig, jag trivdes ganska bra med den gamla layouten. Samtidigt är det både roligt och bra att förnya sig emellanåt.
Är väl mest oroad över att min blogg ska se ut som alla andras just nu...

Den gamla layouten går inte att ta tillbaka, för den mallen har Blogger skrotat. Så det är ingen återvändo, utan bara att tuta och köra.
Vad tycker du? Gillade du den gamla eller är den nya bättre?