Min dag idag

Så kom då denna dag även i år. Igen.
Nu är jag 36 år minsann. (Egentligen inte förrän 23.40 ikväll, men...)

Livet rullar på och varmt är det. Tror att jag lyckades åka på både sockerchock, solsting och solsveda idag.
Och tog halvt död på några tappra födelsedagsfirare ute på altanen i gassande sol, eller närapå åtminstone.
Tror att både min ena bror och svärmor svettades av sig några kilon under en och en halv timme...

Min sambo gav helt klart bästa presenten, en liten kamera för amatörsmässigt hemmabruk! Inget att fotografera galopperande hästar med, men absolut att föreviga fina ögonblick här hemma med.
Jag blev själaglad!
Utöver det, ett presentkort och en söt skål från en lokal keramiker. Mycket roligare att få en sådan än något masstillverkat.

Jag vill verkligen inte klaga på vädret, men idag orkade jag inte med värmen alls.
Svetten rann av mig och jag satt ute med gästerna med en kylklamp i nacken och torkade mig konstant med flera servetter hela tiden.
Att jag hade duschat kallt innan hjälpte föga. Kände mig som en superslusk.

Nästa vecka sägs det att det ska bli lite svalare.
Jag hoppas ju att sommarvärmen fortsätter, men +35 varje dag i nästan en vecka och ingen fläktande vind på det... Det är jobbigt oavsett ålder och hur man mår.
Vatten och skugga och svalka sig ofta, det är det som gäller. Märker att det gör skillnad när jag spolar kallt vatten på handlederna ett tag ett par gånger om dagen.
Så det ska jag gå och göra nu. Tjingeling

Skönt, men jobbigt

När SMHI varnar för värmen...ja, då antar jag att det blir varmt.

Jag lider mest med de äldre och sjuka i vårt samhälle nu, för de har svårt att få i sig mat och vätska som de så väl behöver nu när det är så varmt.
Jag minns en kommentar från när jag sommarjobbade inom hemtjänsten och det var att på sommartid så dör klientelet "som flugor". Tyvärr så stämde det.
Det var inte bra för mig som är så känslig och tar på mig saker som både jag borde och inte borde, när både gummor och gubbar gav hädan i värmen den där sommaren.

Jag vet bättre nu, men då var det otroligt jobbigt att förlora en del av de där fina gummorna och gubbarna som jag tyckte så mycket om. Bara för att det var för varmt!
Och folk pratar om rättvisa...
Nåväl, man kan inte rädda världen på egen hand. Man kan göra så gott man kan för dem man möter genom livet, men det är bara för sig själv och sitt liv man i slutändan kan ta ansvar för.

Det är jobbigt i värmen och då tycker jag ändock om den. Jag mår inte dåligt av den.
Jag vätskar och är dåsigare och tycker att det är jobbigt att ta mig för saker, javisst. Men jag skulle inte säga att jag mår dåligt av det.
Det är väl kroppens sätt att tala om att det är viktigare att gå på sparlåga i hettan, just för att värme faktiskt kan vara farligt. Man ska inte överarbeta när det är varmt.

Idag ska jag i värmen ta mig iväg över gärdet till grannen som är frisör och där ska jag bara sitta och njuta och dricka kaffe i godan ro, medan hon får slita bäst hon vill i egen takt med barret oppe på mitt huvud.
Ser jag minsta antydning till överhettning, så lovar jag att lyfta på rumpen så hon får sitta en stund. Ge henne en balja vatten och fläkta med några Svensk Dam-tidningar tills hon återfår fattningen och sedan...sedan hoppas jag att hon orkar fortsätta. :)

Men jag klagar inte

Värmen är på väg att skjuta i höjden igen, efter en vecka med lite lägre temperaturer.
Värme är skönt, jag klagar inte.
Men alla bromsar och stickinsekter som surrar runt i miljontals och är allmänt galna, de skulle jag gärna vara utan.

Förra veckan fick vi första lasset ved och veden ligger på sambons ansvar här hemma.
Om det bara hade varit varmt, så hade veden varit staplad för längesen, men pga alla bitande flygfän så ligger den kvar där än.
Trots det mästerliga medlet ifrån Sjö & Hav som vi alltid använder, så är det några jäklar som vill ta sig en smakbit ändå.
Sambon jobbade ihärdigt i åtminstone en timme i +26 grader, men sedan var han uppäten och arg.

Så veden ligger på vila ute på gården. Och snart kommer det mer. Och varmare blir det.
Men vi klagar inte.

Jag samlar som vanligt vatten i fötterna och lite även i händerna nu när det är så varmt. Jag gör det varje år, men kanske lite mer än vanligt denna sommar.
Stödstrumpor är poängen, oh, så svalt och skönt! Eller nej, det är det ju inte.
Men jag klagar inte! För använder jag dem, så lyckas jag allt som oftast få på mig skorna om vi behagar åka någonstans.
Att det gör jäkligt ont och att fötterna ser ut som stoppade julskinkor, det är smällen jag får ta.
Om allt annat går åt fanders, så har jag ju faktiskt ett par rejäla foppatofflor som faktiskt passar. Det är alltså inte helt synd om mig.
Så jag klagar inte.

Klockan är strax före 09.00 och temperaturen på mätaren i köket lyder:
IN: 25,6
OUT: 32,7

Jag sitter nere i gubbhörnan i korsdrag med stödstrumporna på. Hundarna flåsar i kapp på golvet.
Sambon sitter i korsdrag uppe och hävdar att bromsarna försöker ta sig in genom myggnätet.
Det ligger en stor vedhög ute på gården.
Gräsmattan behövde klippas för ett par dagar sedan.
Kaffet smakar inte så bra i värmen.
Det är lördag och jag har absolut inget att göra (...........).
Men jag klagar inte!
 

Familjen von Tratt

Återbesök hos veterinären med djuren igår.
Katten Kennedy fick högsta betyg och väl godkänt och får sluta med både tratt och medicin redan imorgon.
Hundarna var bättre, men kräver längre behandling. Och de som inga trattar hade, de fick med sig denna gång.

Då Cheyenne är grov i omfång, var hennes tratt en storlek större än Tequilas. Och så lilla Kennedys katt-tratt.
Vi kan kalla oss Familjen von Tratt numer!
Nästan som Sound of Music (Family von Trapp), men här hemma hörs sällan ljuv musik i samband med örondroppsbehandlingarna.
Min mage har dessutom flera vackra klösmärken som jag kan springa och visa upp på stranden om jag vill. Men det vill jag inte.

Jag som alltid älskat sol och värme, börjar bli lite fundersam om jag inte ska ta och boka en tid hos farbror doktorn för att kolla upp hyperpigmenteringen som jag erhöll i ansiktet förra sommaren.
Den bleknade under vintern och jag har varit överdrivet noggrann ända ifrån början i år och smörjt in mig med solskyddsfaktor 50+. Men det har inte hjälpt.
Pigmenteringen är tillbaka, den är stor och har lagt sig som skuggor under och runt båda ögonen.
Det ser inte allvarligt ut, men jag är ingen person som haft detta tidigare. Jag har inte många leverfläckar heller.

Kanske bäst att slå en signal iaf, bättre en koll för mycket. Med tanke på hur vanligt det har blivit med hudcancer, så ska man kanske inte bara strunta i det.
Eller vad tycker ni?

Det är ju inte bara åldern

Först så, tack.
Tack för att en del av er faktiskt försöker ge mig positiva tankar och berättar ur positiv synvinkel.
Det betyder mycket!

Jag vet att jag låter så himla nere och negativ, men det är ju inte bara åldern som gör allt så jobbigt.
Jag är ju faktiskt inte frisk i kroppen heller.
Alla mediciner som jag äter, ätit, sprutat in eller fått intravenöst på sjukhuset sedan 2006, alla är ju inte i klass med Alvedon. Ingen alls för att vara exakt.
Hela 2007 och delar av 2008 medicinerades jag med cellgifter.
2008/2009 var det biologiska mediciner som gällde.
2010 börjades med cellgifter, men eftersom jag blev tusen resor sämre än första vändan (och då måste jag pest och pina), så sattes en annan medicinering in.

Jag äter bara en medicin sen en kort tid tillbaka nu.
Inte för att jag inte behöver de övriga medicinerna, utan för att jag helt enkelt inte får ha dem i kroppen OM jag skulle bli gravid.
Det har varit tufft! Det ÄR tufft.
Inte nog med att jag har så jäkla ont hela tiden, att lederna bara vill krulla ihop sig och sängen är en hinderbana som är omöjlig att komma ur, jag går och oroar mig så otroligt mycket över att det inte går. Och att det inte kanske kommer att gå. Och ibland när jag har ljusstunder, då oroar jag mig för hur det ska gå OM det går...

Men tack och lov för denna underbara, varma högsommar! Den har gjort mitt liv lite lyckligare mitt i allt annat.
Jag är mycket väderkänslig, så det är skönt att det är något som går i medvind i allafall. Värmen är underbar och jag försöker tillåta mig att njuta av den.
Dock har jag varit lite för frikostig med sol och snålat med bra UV-skydd, för jag har fått fula pigmentförändringar i ansiktet.
Så går det när man är dum. Tyvärr så kan jag inte skylla på att jag är ung längre. ;)

Skojigt men också ledsamt

Så har hästveckan gått med råge och jag tog en time-out den här veckan och bara vilade, sov, kurerade mig(för jag vaknade ju förstås genomförkyld på söndag morgon förra veckan) och tittade lamt på dåliga TV-repriser.

Det är likadant varje år, men trots att det är så jobbigt efteråt, så känns det ändå värt det. Det är så roligt att träffa alla vänner och alla nya människor varje år, liksom det är kul att få se hur långt ryttare och hästar har kommit sedan förra året.
Jag kommer att försöka göra en likadan vecka nästa år, och nästa, och nästa... Det finns egentligen bara en sak som skulle hindra mig.

Nästa vecka bör dock energin vara på topp igen, för då kommer minsta brorsonen att flytta hit i några dygn. Han kommer på onsdag och ska troligen stanna till på fredag.
Det ska bli så roligt!
Jobbigt också, för grabben har energi för hundra ungar, men mest roligt.
Vi har inhandlat lite roliga "sommarleksaker", såsom en uppblåsbar pool, badminton-set, fotboll, swingball-set och lite nya barnböcker.
Kanske dumt att köpa en massa nya grejer för bara några dagar, men sambon jobbar långa dagar nästa vecka och då ska vi sitta här hemma, jag och lillkillen. Då är det bra om det finns lite att göra!
Och grejerna försvinner ju inte, de har vi ju kvar. En liten investering alltså. :)   

Även om det var skojigt att ställa i ordning ett rum till grabben, så kändes det dock ganska vemodigt. Allra helst hade vi velat göra ett babyrum till en kommande liten egen knodd, men det verkar inte vara vår närmaste framtid. :/
Vi får väl vara glada för att vi får låna ett barn lite då och då, och ett barnrum blev det ju ändå. Bara inte ett som vi helst hade velat ha.

Hoppas att junior kommer att trivas iaf och att det blir bra, fina och glada dagar!
Så här ser rummet ut nu:

Tips emot sommarens värsta plågor

Här har bästa medlet emot mygg, fästingar och andra bitande insekter!
Testade den idag när jag klippte gräset och det var skillnad vill jag lova!

Jag började klippa utan medlet på, och satan i gatan vad bromsar och stickflugor som bet.
Efter första pausen gick jag in och sprayade på lite som jag kletade ut och efteråt höll sig odjuren på avstånd!

Detta supermedel finns att köpa till reducerat pris HÄR !

Lite grönt, lite skönt, lite sommar

Sissi tar sommaren

Nästa vecka vid den här tiden går mina bästa fyra ben på sommarbete och vi får båda vila oss i form inför hösten.
Ha nu en härlig och grön sommar finaste Sissi!

Bilden är lånad

Hjääälp!

Vi har en brun altan. Väggar, golv, delvis också taket. Brunt, brunt...
Bara husväggen är faluröd, resten är brunt.
Ja, se själva vad dystert:

Fördelen med det bruna är att man inte ser smuts, flugskit, algangrepp osv.
Vi tänker inte måla om den, vi hyr bara huset och det känns som ett alldeles för dyrt och jobbigt "tidsfördriv".

Vad vi kan göra är att sätta färg på inredningen!
Så vi tänkte köpa lite smått och gott när ekonomin tillåter och detta i en specifik färg för att liksom piffa upp så här på sommarhalvåret.
Men...vi är -förstås- oense.

Jag tycker att det skulle vara fint med turkos som lyser upp i det bruna!
Tänk er turkosa bordstabletter på utemöbeln, typ den här:



Kanske en turkos plastmatta på golvet, en stormlykta med ett turkost ljus, en turkos solcellslampa hängande någonstans...
Det kan ju förstås kanske vara en nackdel att brunt är en varm färg och turkos en kall, men jag tror att det skulle kunna bli ganska bra.

Sambon tycker rött.
Jag gillar rött, men både brunt och rött är varma färger som på ett sätt nästan kan flyta ihop. Dessutom är ju hela husväggen röd redan, så jag tycker att det blir för mycket av färgen om man även ska lägga till inredningsdetaljer i rött.

Hjääälp!
Vi är två envisa tjurskallar som stångas här.
Kompromissa kan vi, men tänk er både brunt, turkost OCH rött? Njäe...

Jag föreslog att vi kunde välja en stark cerise på detaljerna istället (då ska ni veta att jag inte gillar rosa, men cerise av rätt variant kan funka), men oj vad herrn slog sig för bröstet då.
Tjejfärg! Ska grabbarna Grus å Grillare ha pilsnerafton på tjejaltanen?!
Nej vet hut på mig.

Ska tilläggas att jag hittat en massa turkosa inredningsartiklar till minimipris redan, men det är mer ont om rött(det fanns ju på Jul dock...). Något cerise har jag förvisso inte hittat alls.
Jag fick veta av en tjej som är bra på det här med färger, att vi inte ska välja grönt. Varför vet jag inte, men rent logiskt  - väljer vi att ha grönt på den bruna, burriga altanen, så kan vi väl lika gärna sitta ute i skogen istället.

Ni hörde mig förut va?
HJÄÄÄLP!
Tips mottages tacksamt!

OBS!
Har ändrat om i kommentarsinställningarna enkom för att alla lätt ska kunna bidra med sin åsikt i "färgfallet". :)

När man önskar att det fanns pengar...

För flera år sedan köpte jag en äldre trädgårdsmöbel.
Tanken var att jag och dåvarande mannen skulle slipa och måla om den och sedan skulle den sprida glädje varje sommar.
Av någon okänd anledning blev den vare sig slipad eller målad, men använd har det åtminstone blivit.

Nu känner jag att den verkligen behöver göras i ordning, men jag har inte ork eller styrka. Och nuvarande sambon, han jobbar, jobbar och jobbar. Vill verkligen inte be honom göra skitjobbet.
Så efter om och men har jag beslutat mig för att se om någon vill köpa möbeln. Det är att sälja eller renovera den som gäller.
Jag borde få några kronor för den, för modellen är som skrivet av äldre modell och inte så vanlig längre. Vita trämöbler är ju inne även när de ska vara ute nu också, så jag kanske gör något bra här?

I samma veva som jag plitat in text och bild på annonssajten, får jag ett meddelande från en kompis som vill sälja en helt ny utemöbel ifrån IKEA. Så ny att den ännu inte hittat ur kartongerna!
Hon nämnde ett bra pris en bra bit under köpesumman och erbjöd till och med att vi skulle få betala av om vi ville.
Nästan så att man inte kan tacka nej...

Men jag avskyr att betala av och ta krediter!
I detta fall gör jag ju dock en bra affär och slipper räntan, men det känns så illa att jag inte har de där slantarna på kontot. Det är ingen stor summa, varje normal människa borde ha den summan sparat, minst!
Men inte jag. :/ 

Det går ingen nöd på oss, vi har en sliten gammal platsmöbel som jag köpte för 50:- och en fika förra sommaren. Men oftast så är vi många som träffas och sitter på altanen över en bit grillat eller en kaffe. Att sätta hälften av gästerna på golvet vore varken gästvänligt eller snällt.
Så nog skulle det behövas en ny trädgårdsmöbel.

När man önskar att det fanns pengar, då finns det aldrig några.
Inte annars heller förvisso...

LOKA recension!

Härmed ska jag ge er min alldeles egna recension på LOKAs tre nya sorter av kolsyratvatten: Lemon Pie, Chocolate Shake och Strawberry Ice cream!

Lemon Pie
Doften slår emot mig som något otroligt fräscht och friskt och jag tänker genast på en varm sommardag, sittandes på stranden. Känner verkligen citronen.
Här känns kolsyran markant, men det gör inget. Det gör bara att vattnet känns ännu fräschare, ännu friskare.
Tyckte dock att det kändes lustigt att de velat göra en smak med citronpaj, med tanke på att jag tror att det inte är en så vanlig paj i just Sverige. Kanske var det därför jag hade svårt att jämföra?
Men smaken är ändå fantastisk!
Detta kommer att bli en sommarfavorit. Vare sig jag sitter i gassande sol på beachen eller under parasollet med en god bok här hemma.
Betyg: 4/5.

Chocolate Shake
Doftar verkligen som om det vore en chokladmilkshake jag har framför näsan!
Jag ser i mitt inre hur jag sitter i bilen efter att ha tryckt en hamburgertallrik(något som jag inte gör längre, men iaf...) och har en underbar efterrätt med sugrör i min rattfria hand.
Tycker inte att det är så mycket bubbelvatten, smaken är len och precis som doften så smakar det faktiskt chokladmilkshake.
Det är ingen längre eftersmak och det passar mig alldeles utmärkt. När jag lägger ihop doften, smaken och hela flaskan i sig så ger jag den genast full pott.
Detta är min favorit av de tre. Bästa möjliga!
Betyg: 5/5.

Strawberry Ice cream
Denna trodde jag mest på, eftersom jag älskar jordgubbar. Men här kom besvikelsen.
Vattnet doftar jordgubbe, men på ett väldigt konstgjort sätt. Funderar först på om jag verkligen vill dricka, för att det luktar för preparerat.
Smaken är stark och jag upplever den helt klart som "jordgubbig", men...här kommer bilden fram där jag blandar Fun Light-saft åt brorsbarnen och bara ska provsmaka pyttelite för att se om det är för starkt eller för svagt. Ingen höjdarbild, eftersom jag alltid grimaserar efter det där provsmaket.
Jag tror att barn gillar det här vattnet. Fråga mig inte varför, men något säger mig att det tilltalar barn. Och hur illa jag än tyckte om att dricka denna, så skulle jag ju hellre se att ungar drack LOKA-vatten, än saft och läsk.
Men här fanns inte mycket kärlek, jag häller hellre en påse frysta jordgubbar i en kanna med kranvatten.
Betyg: 1/5.

**********************************

Tyckte inte du som jag?
Attans!
Men det är bra att vi tycker olika, annars så skulle världen bara vara svart eller vit.
Eller brun, gul och rosa kanske... :)

Sommarkänsla

Ikväll är det Melodifestival igen och kvällens tema är jordgubbar.
Chokladfonduen står redo med 80%-ig belgisk choklad och det ska rensas och skivas jordgubbar i lagom stora bitar.
I kylen står även ett varsitt glas med jordgubbsfrosting.

Ja, sambon tittar inte.
Jag och hundarna får snällt sitta ifred framför bögtelevisionen (skrivet med kärlek och respekt!).
Ikväll skapar vi lite sommarkänsla med jordgubbstemat.
Om sex veckor är det sommartid. Det ni!

Mysa Rönn

I natt invigdes nya dubbeltäcket, ett härligt och fluffigt duntäcke ifrån IKEA.
Sommartäcket började bli på tok för kallt och jag hade länge tänkt att köpa även ett dubbeltäcke(liksom sommartäcket) till vinterhalvåret, istället för två vanliga.

Sagt och gjort, IKEA fick ytterligare ett besök häromsistens och ett Mysa Rönn inköptes.
Nu är det invigt och det var väl utlagda pengar. Är mycket nöjd. :)

Winter is coming

Jag är ju ett sommarbarn. Född i Juli.
Jag älskar värme, solsken, fruktiga och blommiga dofter, bada i sjön och somna i hettan.

Men som tur är så kan man älska så mycket här i livet.

När de flesta mår dåligt över kylan och den kommande vintern, så vaknar jag på morgonen, tittar ut och ser det ni ser på bilden ovan. Och jag blir så lycklig!

Jag förstår egentligen inte varför jag, sommarbarnet, upplever en sådan eufori av frost och kyla?
När det egentligen bara är en massa elände när den där kylan kommer, såsom bära ved vareviga dag, elda dygnet runt, skotta snö, vara orolig att färdtjänsten ska köra av vägen i halkan i skogen, packa på sig Michelingubbe-kläder varje dag och ändå frysa.

Nu gör ju inte jag så mycket av arbetet i det ovanstående, jag erkänner smått generad... Men ändå, jag borde ju egentligen avsky vintern!

Det enda jag kan komma på som gör att jag älskar, njuter och drömmer mig bort i längtans land där evigheten aldrig tar slut och där alla förhoppningar alltid uppfylls, det är att med vintern...kommer Julen. :)

Jag är besviken

Jag har anmält mig till en aktivitet för funktionshindrade som börjar imorgon.
Jag pratade med vederbörande förening i slutet på juni, i början på juli, har mailat dem flera gånger och talat in på deras telesvar så sent som idag.
De skulle först höra av sig i början på augusti. Sedan skulle personen som höll i aktiviteten höra av sig senast den här veckan om vilken tid det skulle bli.
Jag fick ett mailsvar i onsdags om att hon skulle ringa innan söndag (imorgon), men jag vet fortfarande inget.
Idag lämnade jag som sagt ytterligare ett meddelande på deras telesvar och sitter nu och funderar på om detta kommer att bli av.

Jag är besviken.
Det har tagit mig flera år att ta det här steget till den här grejen och när jag väl tog kontakten i somras och bestämde mig, så har jag verkligen längtat och sett fram så emot det.
Så kan de inte ens höra av sig.

Jag vet att de har hela dagen på sig imorgon med, men aktiviteten är imorgon i olika grupper mellan 17-19.30, och jag behöver framförhållning så jag kan planera in färdtjänst och så.
Finns inte en chans att komma iväg med en timmes varsel eller två, det är omöjligt och det har jag talat om för dem.

Jag vet att jag gnäller nu, men jag är så himla ledsen över det här. :(

Vi tog några dagars semester...

...här. :)

Blir man aldrig nöjd eller är det bara jag?

Jag låg där på sängen och tittade ut genom fönstret på den blå molnfria himlen där ute.
Hela sovrummet lyste i en skön varmblå ton.
Blåmålade väggar, skira duvblå gardiner, blåvita sängkläder och denna ljuvliga sommarhimlen som skymtade i rutan.
Jag tycker om blått.

Jag kände lugnet ifrån rummet, jag mådde bra av svalkan ifrån det svagt öppna fönstret, jag orkade slappna av lite i kroppen där jag kurade på den hårda madrassen.
Men där inne surrade frågorna på.
"Varför, varför, varför..?"

Jag borde ju bara kunna ligga där och njuta av en solig sommardag, av lugnet, men det går inte.
Kan jag aldrig känna mig nöjd?
Blir man aldrig nöjd eller är det bara jag?
Varför blir då jag aldrig nöjd?
Vad ska jag göra för att andra ska bli nöjda med mig?
Vad är det för fel på mig som ingen tycker tillräckligt mycket om och varför blir jag aldrig tillfreds med livet?

Det är så mycket jag skulle vilja göra, skulle vilja ändra på och skulle vilja uppleva innan det är för sent.
Jag borde ju vara glad över sommaren, över lugnet där i sovrummet, vara lycklig över kärleken, vara nöjd för stunden...men det går inte.

Saffransglass LCHF

SAFFRANSGLASS LCHF

3 dl vispgrädde

3 ägg

1 tsk vaniljpulver

2-3 msk sukrin melis

1 gr saffran (två påsar)

Vispa grädden hårt för sig i en bunke.

Vispa ihop äggen, florsockret/sukrinet och vanilj poröst i en annan bunke.

Vänd sedan ned grädden i äggblandningen med en slickepott.

Häll över påsarna med saffran och vänd ned i smeten.

Följ instruktionerna på glassmaskinen och ha ned smeten.

Njut!

Hemgjord glass

Har du en glassmaskin som står och samlar damm i något skåp? Ta då fram den och använd den!
Nog för att den svenska högsommaren har ignorerat oss mestadels, men ibland kan en solskensdag göra även den mindre njutningsfulla lite glassugen.
För egen del, så gör jag nästan alltid egen glass då jag äter LCHF. Det blir nyttigare, billigare och faktum är att det smakar bättre.

Jag har ett alldeles eget favoritrecept, det får ni här:

Helenas favoritglass

3 dl vispgrädde

3 ägg

1 tsk vaniljpulver

2-3 msk sukrin melis (eller 8 msk florsocker om man inte bryr sig)

100 gr mörk choklad (jag använder alltid 86%-ig choklad)

65 gr valnötter (1,5 dl)

Vispa grädden hårt för sig i en bunke.

Vispa ihop äggen, florsockret/sukrinet och vanilj poröst i en annan bunke.

Vänd sedan ned grädden i äggblandningen med en slickepott.

Hacka chokladen och valnötterna och vänd ned i smeten.

Följ instruktionerna på glassmaskinen och ha ned smeten.

Göttgöttigöttgött!